Just idag har Joakim Stefansson ett arbetspass inne vid datorn. Det är vår och han planerar detaljer för den första säsongens odlingsförsök i sortprovningsprojektet. Det handlar om att utvärdera smak, härdighet, sjukdomstolerans, storlek, avkastning, textur och lagerbeständighet hos olika sorter av trädgårdsväxter. Annars är han under sommarhalvåret mest ute i fält, flyttar plantor, räknar groddar och gör de första mätningarna.
– Vi jobbar med flera olika trädgårdsgrödor både i Norrbotten och i Skåne. Där uppe är det Hushållningssällskapet som sköter allting, här nere har jag gjort det mesta så här långt, berättar han.
Joakim är trädgårdsingenjör och började jobba med SLU Grogrund i juni 2021. Projektets södra del är förlagt till Elitplantstationen i Fjälkestad utanför Kristianstad. Till sommaren kommer ett antal säsongsanställda medarbetare som ska hjälpa till att sköta provodlingarna.
– Jag har visserligen andra kollegor som jobbar med produktion av plantor här på stationen, men de är inte involverade i SLU Grogrundprojektet, säger han.
Projektet går ut på att utveckla modeller för hur själva sortprovningen av trädgårdsgrödor i Sverige ska gå till och hur svensk trädgårdsodling på sikt ska finansiera verksamheten.
– Först behöver vi ha något konkret att jobba med. Jag har pratat med odlare och andra intressenter om vilka egenskaper hos grödorna som är viktiga att testa. Växtförädlare och fröfirmor har hjälpt till att välja sorter. Nu har vi ett upplägg, som vi får justera och finslipa under projektets gång.
Samverkan med odlare, växtförädlare och fröfirmor
Utgångspunkten för vad projektet ska handla om kommer alltså från odlarna och deras behov.
– En sortprovning för svenska förhållanden, det är efterfrågat i trädgårdsbranschen. Det är därför det här projektet finns. Men odlarkåren är en väldigt varierad grupp, och det har blivit en utmaning att väga olika besked mot varandra, säger Joakim.
Vissa odlare är entusiastiska över en nationell sortprovning av trädgårdsgrödor. Andra ser inte behovet, de tycker att det går bra att välja sorter så som det är.
– Låt säga att ett sortval handlar om en fyraprocentig skördeökning. Den ökningen är helt omöjlig att se med blotta ögat. Men det gör en ganska stor skillnad för odlarens resultat. Den som bara provar sig fram och väljer det man själv tycker verkar bra, riskerar att missa den skillnaden. Generellt är det ju bättre att göra kvantitativa mätningar och veta saker, än att bara gå på rykten och tyckande.
Trädgårdsingenjör med stor erfarenhet av sortprovning
Joakim Stefansson tycker att det är spännande och kul, men också lite nervöst att starta upp en verksamhet från grunden. Han släppte taget om ett tryggt jobb på Jordbruksverket för att pröva sina vingar i ett nytt projekt.
– Jag försöker lära mig så mycket som möjligt från andra som jobbar med hortikulturella växter, om det som är specifikt för trädgårdsbranschen och trädgårdsgrödorna. På Jordbruksverket jobbade jag med sortprovning inom jordbruket och efter åtta år kände jag mig erfaren och kunnig på det mesta inom det arbetet. Nu är jag ny och grön igen, och det är så klart en omställning.
Joakim är född och uppvuxen i Sjöbo. Han har ingen anekdot om hur han blev intresserad av trädgårdsodling.
– Det bara blev så. Jag behövde göra något med mitt liv, och så sökte jag till trädgårdsingenjörsprogrammet på SLU.
Joakim träffade sin fru på utbildningen i Alnarp och de har två barn och ett odlingsföretag tillsammans hemma.
– Vi odlar snittblommor på friland och i tunnel. Det är många olika sorters blommor som vi säljer till florister, och vi odlar även pumpor som ju också är prydnadsprodukter. Det är i liten skala, det ger lite pengar och tar mycket tid. Det är ett fritidsföretag så vi har ”riktiga” jobb också, båda två, säger han och ler.
Intervjun genomfördes 2022
