Martin Weih har under sin forskarkarriär funderat mycket på kopplingen mellan växternas upptag av näringsämnen, interaktioner med mikroorganismer i jorden och de sjukdomar som kan drabba växternas rötter.
– Vi är glada att vi fått finansiering för att studera det här samspelet, men det är också med en viss förskräckelse vi ger oss in i detta eftersom det är så komplexa frågor, säger han och skrattar.
Han är professor i växtekologi på Institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU i Ultuna och är en stark förespråkare för samarbeten över ämnesområden. Han beskriver sig själv som en envis men samtidigt lyhörd person, som gärna är med som lövträds- och växtnäringsexpert i olika projekt.
– Ibland får jag höra att jag engagerar mig i för många olika projekt. Men jag är en person som gärna släpper taget om det område där jag känner mig som mest hemma och sätter mig in i andra perspektiv. Det är inspirerande, och det är viktigt att ta reda på om det som jag tror är generella sanningar, egentligen bara stämmer i min egen referensram.
Forskare som studerar växtsjukdomar och de som jobbar med växtnäringsfrågor befinner sig sällan i samma forskningsgrupp. För att kunna lägga pusslet om hur rötternas egenskaper och miljön kring rötterna påverkar grödornas odlingssäkerhet behövs flera olika kompetenser, menar Martin Weih.
– I det här projektet kan vi leta efter mönster tillsammans. Om rötterna exempelvis har en speciell färg så kan vår specialist på mikrober koppla det till en viss sjukdom eller en symbios, samtidigt som jag kan koppla det till ett förändrat upptag av kväve, svavel och andra ämnen i växten, förklarar han.
Växtförädlare på företaget Lantmännen är också med i projektet.
– Vi börjar med att studera 25 av deras sorter av höstvete, både nyare och äldre sorter. Lantmännen bidrar med tidigare observationer från sina fältförsök om hur olika faktorer påverkar hur rötterna ser ut. Rötterna kan se annorlunda ut beroende på vilken gröda man odlat året innan på samma fält. Det påverkar i sin tur näringsupptaget och avkastningen. Tillsammans tittar vi närmare på vilka processer som är viktiga för odlingssäkerheten. Vi hoppas att vi kan hitta några så pass enkla mekanismer att de blir förutsägbara och därmed går att tillämpa inom växtförädlingen och skötseln av växterna. De här sakerna hänger ju ihop, man förädlar för vissa egenskaper i ett visst odlingssystem, säger Martin Weih.
På fritiden gillar Martin Weih att vara utomhus. Han tycker att fjällvandring är den perfekta motionsformen.
– När man går upp på en fjälltopp tar man sig fram genom olika miljöer som skiljer sig åt kraftigt. På olika höjder får man olika perspektiv på saker och ting, och det är ju det jag gillar, förutom att det är en trevlig fysisk aktivitet för kroppen. Men det är synd att det är så långt till bergstrakterna från Uppsala.
Martin Weih sjunger andrabasstämman i kammarkören Collegium cantorum i Uppsala och han spelar även fiol. I bokhyllan hemma står ett verk av Alexander von Humboldt och väntar på att bli läst.
Intervjun genomfördes 2020
