Per Hofvander bygger upp ett nätverk mellan människor verksamma inom akademin och livsmedelsproduktionen. De utbyter kunskaper och idéer som leder till nya innovationer.
Innan Per Hofvander kom till SLU 2008 jobbade han på ett växtförädlingsföretag. Han gick sin forskarutbildning som industridoktorand på företaget och sedan dess har forskningen handlat om alltifrån stärkelse i växter till oljegrödor och proteiner.
– Jag har jobbat brett och med lite av varje. På senare tid har mycket av mitt arbete rört genomeditering i växter, säger han.
Per koordinerar projektet Utveckling av genomeditering i livsmedelsgrödor inom SLU Grogrund.
– Visionen är att lägga grunden för nya innovativa växtförädlingsverktyg och metoder, berättar han.
Projektet handlar dels om att bygga upp ett nätverk mellan aktörer som är intresserade av den nya tekniken och dels om att på labbet anpassa gensaxen CRISPR/Cas9 så att den fungerar i förädlingen av vete och sockerbeta.
– För vete har vi valt att försöka minska växtens upptag och inre transport av tungmetallen kadmium och för sockerbeta valde vi motståndskraft mot skadegörande betcystnematoder. Våra samarbetspartners Lantmännen och MariboHilleshög har varit med och valt ut egenskaperna, förklarar Per.
Han är noga med att poängtera att SLU Grogrundprojektet inte gör anspråk på att vara det enda initiativet på området genomeditering av livsmedelsgrödor på SLU.
– Det finns andra intressanta projekt som utvecklar den här metoden för exempelvis potatis och raps. För sockerbetor är det ingen i hela världen som har genomfört genomeditering, vad vi känner till, säger Per.
Gensaxen till nytta för den svenska livsmedelsproduktionen
Du har kanske har hört talas om gensaxen CRISPR/Cas9 tidigare? Forskarna som upptäckte och utvecklade det molekylära verktyget fick Nobelpris 2020.
Med CRISPR/Cas9 kan man göra exakta ändringar, så kallade riktade mutationer, i arvsanlag. Korrigeringarna i DNA:t leder till förändrade egenskaper, och det handlar om samma fenomen som gör att organismer kan få nya egenskaper ute i naturen. Mutationer är en förutsättning för genetisk variation. Att växtförädlare numera kan framkalla en mutation med exakt precision sparar tid och resurser i arbetet med nya sorter av grödor. Det går även att åstadkomma mutationer i grödor med hjälp av strålning eller kemisk behandling, men då sker mutationerna slumpmässigt någonstans i arvsmassan och det är ett krävande jobb att ta reda på var.
Även om projektet Utveckling av genomeditering i livsmedelsgrödor i första hand handlar om att finslipa metoderna i labbet, är det också viktigt att ta reda på hur forskningen ska kunna komma till nytta i samhället - för lantbrukare, livsmedelsproducenter, konsumenter och inte minst för miljön.
Per Hofvander menar att ett nätverk, där akademi och industri tillsammans kan ta reda på vad som krävs för att vi ska kunna utnyttja potentialen i den nya tekniken, är vägen fram. Här kommer sociala, politiska och juridiska aspekter kring växtförädlingsmetoderna in i bilden. Nätverket i projektet fungerar som en mötesplats där forskare, studenter och representanter från näringen kan utbyta kunskaper.
– Jag har en känsla av att folk är väldigt intresserande av att få mer information och lära sig av varandra. Det finns goda förutsättningar för att nya samarbeten kan starta inom vårt nätverk. Det kan leda till mer forskning och utbildning om genomediterade livsmedelsgrödor, även utanför SLU Grogrunds ramar.
Per Hofvander tror att både vete med låga halter kadmium, och sockerbetor som inte angrips av nematoder, är bra exempel på vad man kan göra med den nya tekniken för att förbättra livsmedelsproduktionen.
– Vi visar att det går att få bukt med sjukdomar som drabbar grödor, utan att behöva använda stora mängder kemikalier i jordbruket, med hjälp av genomeditering.
Tränar jakt med hunden på fritiden
På fritiden läser Per Hofvander böcker och tillbringar mycket tid med hunden Moss.
– Han är en Bracco italiano, en italiensk fågelhund. Vi tränar torrjakt, det betyder att vi inte jagar på riktigt men utför moment som ingår i jakt, till exempel spårning. Jag har haft hundar hela livet även om det varit perioder mellan hundarna.
Per är uppvuxen i Falsterbo och har alltid haft ett starkt intresse för biologi.
– Jag läste grundutbildningen under den tiden på 1980-talet när molekylärbiologin började bli ett riktigt hett ämne. Att det blev just växter som jag studerar handlar nog om att jag hade lite svårt med appliceringen av genteknik på djur, även om jag förstår att det är nödvändig forskning. Det är otroligt fascinerande med växter, både när det gäller grundforskningen och sedan tillämpningen i livsmedelsproduktionen. Det är spännande att se hur vi inom forskningen kan hjälpa till med att få fram bra produkter.
Per Hofvander tycker att SLU Grogrund är ett viktigt initiativ för att samla forskningskompetens och växtförädlingskompetens, och se vad företagen vill i ett större sammanhang.
– SLU Grogrund har förutsättningar att göra verklig skillnad genom att det finns ekonomiska resurser som kan samla de här kompetenserna under ett paraply. Det är ett väldigt bra initiativ som vi definitivt kommer att se resultat av.
Intervjun genomfördes 2021
