Intresset för svenskodlade produkter – frukt, bär och grönsaker – har vuxit kraftigt på senare år. Så pass mycket att tillgången långt ifrån motsvarar efterfrågan. Här finns alltså en stor potential för trädgårdsnäringen, men den växtförädling som tidigare bedrevs av Hammenhög och numera av Lantmännen har i stort sett upphört på grund av tidigare olönsamhet. En aktuell fråga är hur dagens växtförädling ska se ut för att uppfylla hållbarhets- och livsmedelskrav samt konsumenternas önskemål. Det ska SARA SPENDRUP vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp, ta reda på i ett nytt projekt.
Projektet är avslutat. Läs om resultatet i sammanfattningen.
I trädgårdsbranschen har växtförädling länge varit ett viktigt verktyg för att skapa, förvalta och utveckla hållbara trädgårdsprodukter. Men dagens utveckling är inte i fas med efterfrågan. En annan aspekt är vad som händer i framtiden – hur ser efterfrågan ut då?
- I projektet ska vi undersöka hur behovet av förädlade sorter av frilandsodlade trädgårdsgrödor faktiskt ser ut och sen ska vi sammanställa vad olika delar av värdekedjan efterfrågar. Vi ska också ta reda på vilka insatser som krävs när det gäller växtförädling och sortprovning för svenska förhållanden, berättar Sara Spendrup.
Tanken är att ta fram fakta som dels visar varför trädgårdsbranschen vill starta förädlingsprogram, dels presenterar förutsättningarna för ett svenskt växtodlingsprogram för frukt och grönt. Projektet ska också undersöka vilka frilandskulturer som kan kommersialiseras på längre sikt, möjligheterna att samverka med våra grannländer, samt redovisa affärsmodeller som kan passa bra i sammanhanget.
Tidigare aktörer och forskning kartläggs
För att visa vilken betydelse svensk växtförädling har haft för trädgårdsodlingen i Sverige görs en historisk genomgång där erfarenheterna från tidigare program sammanställs.
- Vi vill bland annat veta vilka aktörer som har funnits och om några kanske finns kvar idag. Tanken är att ta reda på var forskningen genomfördes, hur stora projekten var och hur de finansierades, säger Sara Spendrup.
Dagens växtförädling (och sortprovning) av frilandsgrödor i Sverige och i närliggande länder ska också kartläggas för att ta reda på var förädlingen sker och vilka aktörerna är, samt vilka erfarenheter och eventuella samarbeten som finns mellan Sverige och Norge, Danmark, Finland, Baltikum och Polen.
Projektet Växtförädling i hortikulturell frilandsodling inleddes 2018 och avslutas våren 2019. I projektet som finansieras av Grogrund deltar LRF Trädgård, Elitplantstationen, SLU Holding, Institutionen för växtförädling, SLU samt Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU.
-Att aktörer som LRF trädgård finns med i projektet ger en stark kontaktyta mot primärproducenter av frilandsodlade trädgårdsprodukter, menar Sara Spendrup.
Av Åsa Eckerrot
Intervjun genomfördes 2018
