Spannmål är det växtslag som mer än andra bidrar till att föda jordens ökande befolkning. I det här projektet används moderna genetiska metoder för att ta fram spannmål med olika hälsofrämjande och kommersiella mervärden, till exempel ett högre kostfiberinnehåll eller en högre stärkelsehalt jämfört med dagens konventionella sorter. En högre halt av kostfiber är önskvärt i vissa livsmedel för att öka deras positiva inverkan på människor hälsa, medan en hög stärkelsehalt och låg fiberhalt passar bättre för alkoholproduktion.
Projektet kommer att dra nytta av ett så kallat yin-yang-system som har en aktiv roll i uppbyggnaden av kolhydrater. Forskare i projektet har nyligen upptäckt detta system hos korn.
- En negativ (yin) och en positiv (yang) gen styr kolflödet från fotosyntesen och reglerar på det sättet hur olika kolhydrater byggs upp. De styr också längden på axen. Liknande system finns förmodligen också i vete, havre och råg, berättar Chuanxin Sun.
Olika linjer och sorter av korn ska korsas med varandra och med de elitsorter som används mest i dagens produktion. Egenskaperna hos korsningslinjerna och deras avkomma kommer att karaktäriseras med molekylärbiologiska metoder, till exempel RNAseq. CRISPR/Cas, ibland kallad "gensaxen", ska också användas i forskningen för att undersöka hur generna regleras. Med hjälp av gensaxen går det till exempel att ta bort eller lägga till DNA-avsnitt i en cell, så kallad geneditering.
Lantmännen är intresserade av projektet och har bidragit till den forskning som har tagit oss dit där vi är idag, berättar Chuanxin Sun. De delfinansierar även det här projektet där studenter är en viktig del.
- Vi planerar att inkludera studenter på olika utbildningsnivåer i projektet. Att SLU Grogrund på så sätt bidrar till en långsiktig kompetenshöjning inom växtförädlingen i Sverige ser vi som en viktig och integrerad del av projektet.
Målet: nya, hälsosamma livsmedel och ökad avkastning
I det inledande arbetet med Yin-yang-projektet kommer korn att användas, men det långsiktiga målet är att förädla vete, havre och råg på samma sätt. Förädlingen fokuserar på tre egenskaper som är kopplade till yin-yang-systemet:
• Hög fiberhalt – för att utveckla livsmedel med ett mervärde som bygger på hälsoargument.
• Hög stärkelsehalt och låg fiberhalt – till foder eller för alkoholproduktion.
• Långa ax – i syfte att öka avkastningen.
Yin-Yang-korn eller -vete ger ett vitt mjöl med liknande hälsoegenskaper som ett fullkornsvetemjöl och kan alltså ersätta fullkornsvetemjöl i bröd. Ett bröd som har bakats med yin-yang-mjöl kommer att ha samma fiberinnehåll som ett mörkt, osötat fullkornsvetebröd, men ha ljusare färg och sötare smak.
Projektets vision är att bidra med ökad kunskap och kompetens till den svenska industrin och spannmålsforskningen, samt förse industrin med nya moderna, inhemska spannmålssorter som möter konsumenternas krav och stärker konkurrenskraften.
- Det är inte bara bra för svensk ekonomi, utan det bidrar också till spannmålsförädlingen globalt, säger Chuanxin Sun.
Av Åsa Eckerrot
intervjun genomfördes 2019