Intresset för levande organismer har format hans resa

Senast ändrad: 14 februari 2025
Ett porträttfoto av Vishnukiran Thuraga i ett fält med vete.

Vishnukiran Thuraga är koordinator för SLU Grogrundprojektet Robust vete: förädling för stabilt och robust vete i ett föränderligt klimat.

Med hjälp av kameror och annan utrustning utvecklar han metoder för att avgöra hur veteplantor reagerar på torka, värme och vattendränkt mark.

– Det är metoder som växtförädlare ska kunna använda för att effektivt ta fram nya sorter av höst- och vårvete som ger hög avkastning och bra kvalitet i olika typer av klimat, förklarar han.

Att forska om robust vete är Vishnukiran Thuraga huvudsakliga projekt, men han är också anlitad av kollegor, som specialist på just fenotypning och stressfaktorer.

– Jag har min expertis i växtfysiologi, och i hur växter reagerar på både biotisk och abiotisk stress, säger han.

Tidigare i sin karriär har Vishnukiran studerat egenskaper som har med kväveupptag (hos ris och hirs), motståndskraft mot virussjukdom (hos tomat) och växters tolerans mot höga halter av salt i marken att göra.

Intresset för organismer och deras egenskaper fick Vishnukiran Thuraga tidigt, redan som barn, och det har präglat hans yrkesval.

– Jag var tidigt väldigt intresserad av djur och deras beteende, och plågade mina föräldrar med en massa frågor om det, säger han med ett skratt.

Nyfikenheten ledde så småningom till att han studerade biologi och sedan fördjupade sig i levande system – först med fokus på virus och senare på växter.

Vishnukiran använder inte bara kameror i sin forskning utan tycker också om att fotografera i naturen på fritiden.

Fakta:

Vishnukiran Thuraga läste sin grundutbildning inom virologi i Indien. Forskarutbildningen (också den i hemlandet) handlade om fenotypning, växtfysiologi och abiotisk stress.

Han kom till Sverige 2021, som postdok i SLU Grogrundprojektet Utveckling av metoder för automatiserad fenotypning för förädling av vete och sockerbetor.

Nu koordinerar Vishukiran Thuraga projektet Robust vete: förädling för stabilt och robust vete i ett föränderligt klimat som sker i samarbete mellan SLU, Lantmännen och Lilla Harrie Valskvarn.

Fenotypning betyder att man studerar egenskaperna hos en organism, ofta i relation till organismens genetik/arvsmassa.

Abiotisk stress är påfrestningar orsakade av icke-levande faktorer, till exempel torka eller extrema temperaturer. Biotisk stress orsakas av levande faktorer, till exempel sjukdoms- eller insektsangrepp.