Klimatförändringarna ökar behovet av grödor som är mer motståndskraftiga. Det här projektet syftar till att bidra till minskat behov av insatsmedel i potatisodlingen. Det vill säga insatsmedel som bevattning, sjukdomsbekämpning och andra åtgärder.
Med mer motståndskraftig potatis vill vi minska skördevariationerna. På så sätt kan odlingsmarkerna nyttjas bättre, och ekonomin för jordbrukaren bli mer förutsägbar. I det längre perspektivet kan det här projektet bli en modell för att förstå motsvarande mekanismer i andra grödor, där man idag inte lika effektivt kan genomredigera växterna och testa dem i fält, som man kan med potatis.
Visionen är att vi efter avslutat projekt ska ha en validerad mekanism för att utveckla elitgenotyper (sorter) av potatis som är mer motståndskraftiga mot såväl abiotisk som biotisk stress, jämfört med de potatissorter som finns på marknaden i dag.
Forskarna i projektet har tidigare (inom sin mer grundforskningsorienterade verksamhet) identifierat en gen, som de kallar Parakletos. Om man klipper bort Parakletos med gensaxen ökar motståndskraften hos potatisplantan på ett generellt sätt.
Valideringen som vi ska göra i SLU Grogrundprojektet ”Motståndskraftig potatis” består främst i uppreparede fältförsök med olika potatissorter genomredigerade i en och samma gen. Fältförsöken kommer att ske på olika platser med variation vad gäller olika abiotiska (främst vattentillgången i marken) och biotiska faktorer.