Frågor och svar

1. Vad är Klimatnätverket för något och vilket är syftet?

Klimatnätverket är ett nationellt nätverk som bland annat syftar till att stärka samarbetet och utbytet mellan lärosätena inom klimatområdet och underlätta för lärosätena att uppfylla sin del av Parisavtalet. Läs mer om uppdraget och Klimatnätverkets projektplan. 

2. Vad är Klimatnätverkets värdkonstellation?

Klimatnätverket styrs av en värdkonstellation. Det är värdkonstellationen som bland annat tar fram förslag, utarbetar strategier, planerar och genomför olika aktiviteter.

Gruppen utgörs av nio personer med olika bakgrund och olika ordinarie roller från ett flertal lärosäten. Värdkonstellationen valdes ut och fastställdes efter att en öppen förfrågan om frivilligt deltagande skickats ut till bland annat nätverket för miljöledning i universitet och högskolor, MLUH.

3. Vad är skillnaden mellan lärosätenas klimatnätverk och klimatramverket?

I mars 2019 presenterades det gemensamma ramverk kring klimatåtaganden som Chalmers och KTH tagit fram. Syftet med klimatramverket var att mobilisera lärosäten i Sverige att ta sitt ansvar i klimatomställningen. Ramverket var tänkt att fungera som stöd i lärosätenas strategiska klimatarbete.

Många lärosäten kom att ansluta till ramverket. Det ledde till diskussioner om ramverket skulle kunna införlivas i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) arbete med lärosätesrekommendationer. Fördelen med det är att det där finns en struktur för beslut och revideringar.

SUHF:s expertgrupp för samverkan gavs i uppdrag att ta fram ett ramverk anpassat efter SUHF. Lärosätena gavs möjlighet att, via MLUH, kommentera dokumenten. Resultatet blev att klimatramverket antogs i reviderad form av SUHF i oktober 2021.

På initiativ av SUHF:s expertgrupp för samverkan startades sedan ”SUHF:s klimatnätverk” upp för att med hjälp av bland annat det framtagna ramverket medverka till att sektorn bidrar till en samhällsomställning i enlighet med Parisavtalet. Så småningom byttes namnet till ”Lärosätenas klimatnätverk”. 

4. Är alla lärosäten med i Klimatnätverket?

Alla lärosäten som är med i SUHF är per automatik också medlemmar i Klimatnätverket, men lärosäten som inte är med i SUHF är också välkomna att delta.

5. Vad innebär det att vara medlem i Klimatnätverket?

Att vara medlem och aktivt delta i Klimatnätverket innebär att ditt lärosäte bidrar till att uppnå nätverkets förväntade resultat (se projektplanen eller fråga 21) samt målen i nationella och internationella åtaganden inom klimatområdet. Det innebär också att det blir lättare att uppfylla flera av lärosätenas egna mål och att medlemmarna får bättre kunskap på området liksom att engagemanget över disciplingränserna och mellan lärosätena ökar.

Även om medlemskapet och arbetet bygger på frivillighet och graden av engagemang är upp till varje lärosäte krävs det att lärosätena på något sätt engagerar sig för att Klimatnätverkets förväntade resultat ska kunna nås. Bli fokusgruppsledare, engagera dig i en fokusgrupp eller i något annat som på ett eller annat sätt bidrar till det, se exempel i fråga 16. Ju fler som aktivt deltar och engagerar sig desto lättare blir det och det är en stor fördel för alla lärosäten. Samarbete är nyckelordet i Klimatnätverket!

6. Vilka avgränsningar finns det när det gäller omfattningen av Klimatnätverkets arbete?

För att Klimatnätverket ska kunna fokusera på sitt uppdrag och uppnå förväntade resultat behöver avgränsningar göras gällande vad nätverket ska genomföra och inte. Alla förfrågningar om att genomföra olika projekt inom ramen för Klimatnätverket kommer därför beslutas av värdkonstellationen. För övrigt avgränsas uppdraget till högskolesektorn.

7. Hur ser den organisatoriska kopplingen ut mellan Klimatnätverket och SUHF?

Klimatverket är kopplat till SUHF genom deras expertgrupp för samverkan

8. Hur ser kopplingen ut mellan Klimatnätverket och MLUH?

Till skillnad från MLUH som är ett öppet, nationellt nätverk för medarbetare inom miljö- och klimatområdet på lärosätena, så är Klimatnätverket ett tidsbegränsat projekt med en egen budget och ett givet uppdrag.

MLUH är en viktig intressent för Klimatnätverket, inte minst då flera personer därifrån sannolikt kommer ingå i de fokusgrupper som skapas.

9. På vilket sätt är studenterna involverade i Klimatnätverket?

Inom värdkonstellationen finns studentrepresentation i form av Sveriges förenade studentkårer. Förhoppningen är att varje fokusgrupp ska ha en studentrepresentant och att samarbetet med studenterna kommer utvecklas under projektperioden.

10. Vad är en fokusgrupp?

En fokusgrupp är ett eller flera lärosäten som tillsammans ansvarar för ett eller flera av de 13 områden som finns i Klimatramverket. En stor del av arbetet inom Klimatnätverket bedrivs inom fokusgrupperna.

11. Vad är en fokusgruppsledare?

En fokusgruppsledare är den eller de personer som leder fokusgruppen.

12. Kommer arbete påbörjas med samtliga områden i Klimatramverket?

Nej, de fem områden nedan har valts ut utifrån hur stor klimatpåverkan de har samt praktisk genomförbarhet. Så småningom kan fler områden komma att läggas till.

• Byggnader
• Hållbart ledarskap
• Inköp och upphandling
• Lärande för hållbar utveckling
• Tjänsteresor 
  
  

13. Vilka roller behöver involveras i en fokusgrupp?

Vilka roller som behöver involveras beror på vilken fokusgrupp det rör sig om, men generellt sett bör följande roller övervägas; sakkunniga inom miljö och klimat samt inom det specifika fokusgruppsområdet, representanter från relevant forskning, förvaltning, lärare och från ledningen. Ju större mandat fokusgruppens deltagare har att förändra organisationen, desto bättre.

För att säkerställa kontinuitet är det också viktigt att fokusgruppen har en struktur för ersättare vid eventuella avhopp.

14. Kommer någon form av beslut behövas från varje lärosäte för att kunna delta i en fokusgrupp eller ta på sig rollen som fokusgruppsledare?

Det är upp till varje lärosäte om ett sådant beslut behövs eller inte.

15. Vad ska fokusgrupperna åstadkomma och hur ska arbetet genomföras?

Det beror såklart på vilken fokusgrupp det handlar om, men det kan röra sig om att ta fram nya, lärosätesöverskridande riktlinjer och verktyg eller att utveckla olika typer av processer. Det viktiga är att det bidrar till Klimatnätverkets förväntade resultat.

För varje fokusgrupp kommer en uppdragsbeskrivning tas fram. Arbetet kommer utgå från den och från Klimatnätverkets projektplan. Uppdragsbeskrivningen tas fram i samband med att fokusgrupperna startas upp och det finns en fokusgruppsledare på plats. Detta för att detaljer i innehållet troligtvis behöver diskuteras. Mer exakt vad som ska åstadkommas och hur blir alltså en diskussion mellan respektive fokusgruppsledare/fokusgrupp och värdkonstellationen.

16. Hur kan jag bidra till Klimatnätverket om jag inte deltar i en fokusgrupp?

Det finns flera sätt att bidra även om du inte är med i en fokusgrupp; var aktiv, sprid information på det egna lärosätet, samverka på olika sätt, fungera som bollplank, gör inspel i fokusgrupper kom med förslag, bidra med goda exempel etc. Ditt lärosäte har säkert gjort mycket bra som ni kan dela med er av!

En annan mycket viktig del är att bidra till implementeringen av de riktlinjer som fokusgrupperna ska resultera i.

17. Hur kommuniceras arbetet i Klimatnätverket?

Kommunikation inom Klimatnätverket är A och O och kommer primärt att ske via Klimatnätverkets hemsida och via det prenumererbara nyhetsbrevet (länk) som är öppet för alla.

Hemsidan uppdateras kontinuerligt och nyhetsbrevet skickas ut fyra till sex gånger per år.

Informationen går ut till MLUH-listan, dem som prenumererar på nyhetsbrevet och till varje lärosätes registrator.

Klimatnätverket förväntar sig att alla mottagare sprider informationen (inkl. länken till prenumerationsfunktionen) vidare till lämpliga instanser.

18. Går det att ta del av goda exempel på hemsidan?

Ja, goda (och kanske även rent dåliga) exempel inom olika områden, både smått och stort, kommer löpande att läggas upp på Klimatnätverkets hemsida. Det går även bra att ta upp exempel som kommer från andra håll än den akademiska världen, så länge de är relevanta för universitet och högskolor. Om du vet något som du tycker borde läggas upp på sidan, tveka inte att höra av dig till vår kommunikatör.

Tips och stöd i lärosätenas klimatarbete finns också via SUHF:s exempelsamling.

19. Hur följs arbetet i Klimatnätverket upp?

Uppföljning ska ske på regelbunden basis när det gäller hur arbetet fortlöper. Tanken är att fokusgrupperna ska rapportera till värdkonstellationen och att värdkonstellationen rapporterar till finansiärerna och SUHF. Mer exakt information om hur uppföljningen ska se ut kommer finnas inkluderat i respektive fokusgrupps uppdragsbeskrivning.

Indikatorer/nyckeltal för uppföljning och rapportering tas också fram av respektive fokusgrupp.

20. Behöver lärosäten som inte ingår i en fokusgrupp rapportera något?

Nej, dessa lärosäten behöver inte rapportera något, även om vi såklart gärna ser att även de lärosätena bidrar på sitt sätt, se fråga 16.

21. Vad är Klimatnätverkets övergripande mål (förväntade resultat)?

I projektplanen återfinns Klimatnätverkets förväntade resultat:

• Forskningsbaserade rekommendationer, riktlinjer och praxis i linje med Parisavtalet, vilka upplevs som relevanta och till hög grad är implementerade hos lärosätena
• Mätbart minskade utsläpp av CO₂e från hela Sveriges högskolesektor i linje med Parisavtalet, vilket innebär minst 6 % per år
• Förbättrade och mer standardiserade uppföljnings- och mätmetoder
• Ökad integrering av hållbarhet i utbildningarna
• Utvecklat samarbete och gemensamma problemlösningar
• Inspirerat och delat kunskap och erfarenhet med lärosäten på global nivå.
  
  

22. Hur stor budget har Klimatnätverket?

Klimatnätverket finansieras av Formas och Vinnova med 1,5 miljon kronor per år. Lärosätena i värdkonstellationen står för lika mycket. Resurserna går till utveckling av Klimatnätverket, fokusgrupper, event, eventuella resor etc.

23. Finns det möjlighet för lärosätena att ta del av ekonomiska medel?

Ja, ett antal fokusgruppsledare kan få ekonomiska resurser på cirka 20-30 % av en tjänst upp till två år för denna uppgift. Värdkonstellationen avgör vem som får tillsättning. Övrigt arbete inom fokusgruppen behöver göras inom ramen för medarbetarnas ordinarie tjänster.