Byggnader och energi

Uppdragsbeskrivning, lärosätenas klimatnätverk – Fokusgrupp: Byggnader och energi

1   Bakgrund

I mars 2019 presenterades det gemensamma ramverk kring klimatåtaganden som Chalmers och KTH tagit fram. Syftet med klimatramverket var att mobilisera lärosäten i Sverige att ta sitt ansvar i klimatomställningen. Ramverket var tänkt att fungera som stöd i lärosätenas strategiska klimatarbete.

Många lärosäten kom att ansluta till ramverket. Det ledde till diskussioner om ramverket skulle kunna införlivas i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) arbete med lärosätesrekommendationer. En fördel är att det där finns en struktur för beslut och revideringar.

SUHF:s expertgrupp för samverkan gavs i uppdrag att ta fram ett ramverk anpassat efter SUHF. Lärosätena gavs möjlighet att via nätverket för miljöledning vid universitet och högskolor (MLUH) kommentera dokumenten. Resultatet blev att klimatramverket antogs i reviderad form av SUHF i oktober 2021.

På initiativ av SUHF:s expertgrupp för samverkan startades sedan ”SUHF:s klimatnätverk” upp för att med hjälp av bland annat det framtagna ramverket medverka till att sektorn bidrar till samhällsomställningen i enlighet med Paris-avtalet. Så småningom byttes namnet till ”Lärosätenas klimatnätverk”. I texten nedan benämns det som ”Klimatnätverket”.

2    Projektet

Klimatnätverket är ett projekt, finansierat av Formas och Vinnova, som löper över fyra år (2022 - 2025). Klimatnätverket ska gagna alla lärosäten i landet och vara drivande i frågan om att förändra hela sektorn till att arbeta mer åtgärdsinriktat och för att åstadkomma de förändringar som krävs för klimatomställningen. Nätverket styrs av en värdkonstellation. För mer information om Klimatnätverket på ett övergripande plan, se projektplanen och Klimatnätverkets hemsida.

3   Fokusgrupp: Byggnader och energi

Byggsektorn står för uppemot 40 procent av den totala årliga resursanvändningen i världen (år 2020 svarade bygg- och fastighetssektorn för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, se nedan). Därför vilar ett stort ansvar på beslutsfattare att beakta god hushållning av befintliga resurser inför beslut om lokalförsörjning. En stor del av resursanvändning och miljöpåverkan sker under nybyggnation (58 %), men klimatavtrycket inkluderar även användarfasen.

En arbetsgrupp vid SUHF:s expertgrupp för fastighets- och säkerhetsfrågor har under 2022 – 2023 tagit fram en kunskapsöversikt i form av rekommendationer eller modeller för minskad klimatpåverkan inom områdena: klimatkartläggning, lokaldelning som faktor i ett effektivt lokalutnyttjande, samhällsekonomiska prismodeller för lokalers klimatpåverkan, återbruk med CO2-beräkningar samt - hållbara hyresvillkor.

Med utgångspunkt i kunskapsöversikten föreslås fokusgruppen för byggnader och lokalutveckling utveckla en branschstandard som lärosäten kan anamma för att användningen av deras lokaler och byggnader ska bidra till Parisavtalets mål.

3.1   Projektupplägg

Arbetet i Klimatnätverket kommer till stor del att ske i fokusgrupper. Fokusgrupperna ansvarar för olika fokusområden och leds av en fokusgruppsledare. En fokusgrupp kan avsluta sitt arbete innan den fyraårsperiod som Klimatnätverket löper har passerat.

3.2   Syfte

Utgångspunkten är att alla fokusgruppers arbete syftar till

• att alla lärosäten uppfyller sin del av Parisavtalet
• att stärka samarbete, lärande och utbyten mellan lärosäten inom klimatområdet med särskilt fokus på hela sektorn
• att katalysera nya perspektiv och idéer om hur lärosäten kan bidra till klimatomställningen via forskning, utbildning och samverkan, och genom minskat klimatavtryck från lärosätenas egna aktiviteter
• att verka för att nya perspektiv och idéer, där så är möjligt, tar sin utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap

 3.3   Mål (förväntat resultat)

SUHF:s expertgrupp för fastighets- och säkerhetsfrågor har tagit fram rapporten ”Lokalers klimatpåverkan: Drift, förvaltning samt om- och nybyggnation - En vägledande kunskapsöversikt”. Med hänsyn till regelverk, standarder och eventuell nytillkommen kunskap, kommer denna rapport ligga till grund för fokusgruppens arbete.

De förväntade resultaten från fokusgruppen består av

• att ta fram förslag på rekommendationer samt utveckla och kommunicera en lärosätesgemensam riktlinje (eller motsvarande) för lärosätens användning av byggnader och lokaler med fokus på energi, klimatpåverkan och nyttjandegrad. Förslagen och riktlinjen ska ligga i linje med Parisavtalet och upplevas som relevanta, möjliggöra reell förändring och implementeras och användas av majoriteten av lärosätena
  
  
• att ta fram förslag på standardiserade mätmetoder, indikatorer och uppföljningsmått, förslagsvis utformade i kontakt med fastighetsägare, Boverket och Naturvårdsverket
  
  
• att resultatet ska kunna relateras till område åtta om energianvändning respektive område nio om fastighetsbestånd i ”Exempelsamling till stöd för lärosätenas klimatarbete” (”Klimatramverket för universitet och högskolor”)
  

3.4   Fokusgruppsledarens ansvar

Fokusgruppsledaren ansvarar för

• att bilda en fokusgrupp
• att administrera regelbundna möten
• att göra en skriftlig och uppföljningsbar handlingsplan baserat på fokusgruppens mål/förväntade resultat
• att rapportera resultat
• att sköta den kommunikation som rör fokusgruppen gentemot intressenter, värdkonstellationen och andra projektparter
• att medverka i event som värdkonstellationen ordnar och där presentera det egna arbetet och nätverka med andra fokusgruppsledare
• att tillgängliggöra goda exempel för alla lärosäten och andra aktörer utanför högskolesektorn

3.5   Vem kan delta i fokusgruppens arbete?

Fokusgruppen föreslås utgöras av delar av SUHFs expertgrupp för fastighets- och säkerhetsfrågor. Fokusgrupperna (liksom Klimatnätverket i sin helhet) är dock ett samarbete som är öppet för alla lärosäten inom SUHF, men även lärosäten som inte är med i SUHF kan delta. Därför kommer en förfrågan om deltagande i fokusgruppen att skickas ut via lärosätenas registratorsfunktioner samt via MLUH-nätverket.

3.6   Intressenter och resurser

Intressenterna är universitets- och högskoleledningar, fastighets- och serviceenheter inom lärosätena samt MLUH-nätverket (Miljöledning i universitet och högskolor) och Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF).

3.7   Avgränsningar

Fokusgruppen är avgränsad till att handla om högskolesektorns ansvars- och inflytelsesfär.

3.8   Budget

Fokusgruppsledaren anställs på motsvarande cirka 20 % av en heltidstjänst inkl. schabloner för socialavgifter, resor, lokaler etc. under ett års tid (240101 – 241231).

3.9   Uppföljning

Fokusgruppsledaren ska med hjälp av fokusgruppen årligen rapportera hur arbetet framskrider. Fokus kommer ligga på uppföljning av handlingsplanen för att se om gruppen närmar sig de förväntade resultaten.

Utöver den årliga rapporteringen ska fokusgruppsledaren ha löpande avstämningar med värdkonstellationen. Avstämningsmötena utgör en del av värdkonstellationens ordinarie möten.

4   Risker

Den primära risken för fokusgruppen är att de rekommendationer och den riktlinje som ska tas fram (de förväntade resultaten) inte får tillräcklig spridning eller inte anammas av alla lärosäten på ett tillfredsställande sätt. En annan risk är att det kan saknas tillräckligt med tid bland fokusgruppsmedlemmarna för att kontinuerligt arbeta med fokusgruppens prioriterade områden.