Viktigt att också människorna mår bra

Lisa Redin är en av ledamöterna i värdkonstellationen för Lärosätenas klimatnätverk. När vi ses över Zoom för intervjun håller hon precis på att räkna samman flygstatistiken för 2023 och kan konstatera att även om flygresorna har minskat jämfört med före pandemin finns mer att göra.

Lisas intresse för miljöfrågor tog fart på 1990-talet när hon studerade till miljöinspektör. Det var samtidigt som miljökonferensen i Rio de Janeiro, då Agenda 21 togs fram.
– I mitt arbete idag fokuserar jag på hållbarhetsfrågor i ett bredare perspektiv. Det handlar inte bara om tekniska lösningar och effektiviseringar, det är viktigt att människorna mår bra också.

Vid Umeå universitet arbetar Lisa som miljö- och hållbarhetsstrateg, vilket innebär att hon både stöttar enheter och institutioner i deras hållbarhetsarbete och är lednings stöd, när till exempel nya riktlinjer och policys ska tas fram.
– Sedan jobbar vi mycket med olika samverkansprojekt, både lokalt och nationellt, där Klimatnätverket är ett av dem.

Hållbar lokalanvändning

Våren 2023 presenterade Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, rapporten Lokalers klimatpåverkan. Den nya fokusgruppen kommer att utgå från den rapporten i sitt arbete.
– Vi vill nå en hållbar lokalanvändning och minska lokalers klimatpåverkan. Då handlar det om både om byggmaterial, drift och energiåtgång, men också om hur vi använder lokalerna, berättar Lisa.

Umeå universitet deltog för några år sedan i ett EU-projekt där universitetet fungerade som en testbädd för olika klimatomställningsåtgärder.  I samband med det sattes närvarosensorer upp i ett av husen på campus och genom att samköra data från dessa tillsammans med lokalbokningsdata och sensordata från smarta ventilationsdon, fick vi en bra bild av användningen av husets lokaler. Så pass bra att lösningen skalades upp av fastighetsägaren Akademiska hus, till att omfatta hela Umeå campus men även andra lärosäten.

Akademiska hus som är en av landets största fastighetsbolag ingår i fokusgruppen.
- Dessutom har vi med representanter för Mälardalens universitet, KTH, Högskolan i Dalarna och Umeå universitet. Vi tar gärna emot fler intresserade och med tanke på avsnittet om hinder som jag läste i SUHF-rapporten, så vore det bra om vi fick med en jurist också.

Ta del av varandras erfarenheter

Förutom att jobba med viktiga frågor, betonar Lisa att mervärdet med att vara med i arbetet är att ta del av olika lärosätens erfarenheter.
– Och att utveckla vår kunskap inom området – det märker jag bara jag läser rapporten.

Målet med fokusgruppens arbete är att ta fram en riktlinje för hur lärosäten kan jobba för att minska klimatpåverkan från lokalanvändningen utan att försämra studenters och anställdas arbetsmiljö. Upptaktsmötet kommer att ske i februari.

Anna-Karin Johnson