Kontaktinformation
Peter Hagelin, Miljökoordinator, projektkoordinator Lärosätenas klimatnätverk
Avdelningen för infrastruktur, SLU Miljö
peter.hagelin@slu.se, +4618672653, +46761283852
Cecilia Enberg, Linköpings universitet, och Anne-Kathrin Peters, KTH, är fokusgruppledare för Lärande för hållbar utveckling.
Gruppens arbete inleddes med en digital träff 4 december, då fokusgruppen formerades och grunderna för arbetet framåt började sättas. Det "riktiga" arbetet börjar i början på 2024.
Projektet gagnar alla lärosäten i landet och ska vara drivande i frågan om att förändra hela sektorn till att arbeta mer åtgärdsinriktat för att åstadkomma de förändringar som krävs för klimatomställningen. Målet är att skapa bättre förutsättningar för lärare att integrera hållbarhetsperspektiv i sin undervisning.
Uppdraget inkluderar att kartlägga och samordna befintliga grupper/initiativ, inte att starta ett nytt nätverk.
I mars 2019 presenterades det gemensamma ramverk kring klimatåtaganden som Chalmers och KTH tagit fram. Syftet med klimatramverket var att mobilisera lärosäten i Sverige att ta sitt ansvar i klimatomställningen. Ramverket var tänkt att fungera som stöd i lärosätenas strategiska klimatarbete.
Många lärosäten kom att ansluta till ramverket. Det ledde till diskussioner om ramverket skulle kunna införlivas i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) arbete med lärosätesrekommendationer. En fördel är att det där finns en struktur för beslut och revideringar.
SUHF:s expertgrupp för samverkan gavs i uppdrag att ta fram ett ramverk anpassat efter SUHF. Lärosätena gavs möjlighet att via nätverket för miljöledning vid universitet och högskolor (MLUH) kommentera dokumenten. Resultatet blev att klimatramverket antogs i reviderad form av SUHF i oktober 2021.
På initiativ av SUHF:s expertgrupp för samverkan startades sedan ”SUHF:s klimatnätverk” för att med hjälp av bland annat det framtagna ramverket medverka till att sektorn bidrar till samhällsomställningen i enlighet med Parisavtalet. Så småningom byttes namnet till ”Lärosätenas klimatnätverk”. I texten nedan benämns det som ”Klimatnätverket”.
Klimatnätverket är ett projekt som löper över fyra år (2022-09-01 – 2026-08-31). Det ska gagna alla lärosäten i landet och vara drivande i frågan om att förändra hela sektorn till att arbeta mer åtgärdsinriktat och för att åstadkomma de förändringar som krävs för klimatomställningen. Nätverket styrs av en värdkonstellation. För mer information om Klimatnätverket på ett övergripande plan, se projektplanen och Klimatnätverkets hemsida.
Det är av största vikt att alla studenter får med sig goda kunskaper och förmågor inom hållbar utveckling under sin studietid eftersom det har stor inverkan på hur de agerar i sina framtida yrkesroller. På så sätt kan lärosätena indirekt bidra till minskning av framtida utsläpp och till att anpassa vårt samhälle till ett ändrat klimat, men också till att förebygga och hantera andra hållbarhetsutmaningar, såsom fattigdom, pandemier, resursutnyttjande, migration, och väpnad konflikt.
Fokusgruppens övergripande mål är att skapa bättre förutsättningar för lärare i akademin för att de ska kunna integrera hållbarhetsperspektiv i sin undervisning och i sina pedagogiska utvecklingsåtgärder.
En framgångsrik omställning i akademin kräver förändringar på individuell såsom strukturell nivå. Därför kan fokusgruppen även komma att ta fram förslag på förändringar i akademiska institutioners organisations- och meriteringssystem om dessa kan förväntas skapa bättre förutsättningar för lärare att omsätta sina kunskaper och färdigheter kopplade till lärande för hållbar utveckling i praktiken.
Arbetet i Klimatnätverket kommer till stor del att ske i fokusgrupper. Fokusgrupperna ansvarar för olika fokusområden och leds av en fokusgruppsledare. En fokusgrupp kan avsluta sitt arbete innan den fyraårsperiod som Klimatnätverket löper har passerat.
Utgångspunkten är att alla fokusgruppers arbete syftar till
De förväntade resultaten från fokusgruppen består av att kartlägga och tillgängliggöra olika former av erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för lärare, genom
Fokusgruppsledaren ansvarar för
Fokusgrupperna (liksom Klimatnätverket i sin helhet) är ett samarbete som är öppet för alla lärosäten inom SUHF, men även lärosäten som inte är med i SUHF kan delta.
De mest betydelsefulla intressenterna för fokusgruppen inom lärande för hållbar utveckling är lärare och studenter inom högre utbildning, universitets- och högskoleledningar, högskolepedagogiska utvecklingsenheter, MLUH-nätverket (Miljöledning i universitet och högskolor) och Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF).
Fokusgruppen är avgränsad till att handla om högskolesektorns ansvars- och inflytelsesfär. Fokusgruppen kan komma att ge rekommendationer till aktörer i andra sektorer (t.ex., skolväsendet, studenters framtida arbetsgivare), men det ingår inte i gruppens arbete att aktivt arbeta för förändring i dessa sektorer. Fokusgruppen är också avgränsad till att handla om lärande för hållbar utveckling, vilket innebär att följande tre aspekter är uppfyllda: (1) ett innehållsligt fokus som integrerar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, (2) en strävan efter att utveckla studenters nyckelkompetenser för hållbar utveckling, och (3) användande av pedagogiska ansatser som är förenliga med de värden som ligger till grund för hållbar utveckling. Vidare ska fokusgruppens arbete vara baserat på forskning och beprövad erfarenhet.
Fokusgruppsledaren har möjlighet till cirka 20-30% av en tjänst inkl. schabloner för socialavgifter, resor, lokaler etc. upp till två år.
Fokusgruppsledaren ska med hjälp av fokusgruppen årligen rapportera hur arbetet framskrider. Fokus kommer ligga på uppföljning av handlingsplanen för att se om vi närmar oss de förväntade resultaten.
Utöver den årliga rapporteringen ska fokusgruppsledaren ha löpande avstämningar med värdkonstellationen. Avstämningsmötena utgör en del av värdkonstellationens ordinarie möten.
Den primära risken för fokusgruppen är att de processer, plattformar och strukturer (de förväntade resultaten) inte får tillräcklig spridning eller inte anammas av alla lärosäten på ett tillfredsställande sätt. En annan risk är att det kan saknas tillräckligt med tid bland fokusgruppsmedlemmarna för att kontinuerligt arbeta med fokusgruppens prioriterade områden.
Peter Hagelin, Miljökoordinator, projektkoordinator Lärosätenas klimatnätverk
Avdelningen för infrastruktur, SLU Miljö
peter.hagelin@slu.se, +4618672653, +46761283852