Tjänsteresor

Fokusgrupp: Tjänsteresor

1   Bakgrund

I mars 2019 presenterades det gemensamma ramverk kring klimatåtaganden som Chalmers och KTH tagit fram. Syftet med klimatramverket var att mobilisera lärosäten i Sverige att ta sitt ansvar i klimatomställningen. Ramverket var tänkt att fungera som stöd i lärosätenas strategiska klimatarbete.

Många lärosäten kom att ansluta till ramverket. Det ledde till diskussioner om ramverket skulle kunna införlivas i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) arbete med lärosätesrekommendationer. En fördel är att det där finns en struktur för beslut och revideringar.

SUHF:s expertgrupp för samverkan gavs i uppdrag att ta fram ett ramverk anpassat efter SUHF. Lärosätena gavs möjlighet att via nätverket för miljöledning vid universitet och högskolor (MLUH) kommentera dokumenten. Resultatet blev att klimatramverket antogs i reviderad form av SUHF i oktober 2021.

På initiativ av SUHF:s expertgrupp för samverkan startades sedan ”SUHF:s klimatnätverk” upp för att med hjälp av bland annat det framtagna ramverket medverka till att sektorn bidrar till att ställa om samhället i enlighet med Parisavtalet. Så småningom byttes namnet till ”Lärosätenas klimatnätverk”. I texten nedan benämns det som ”Klimatnätverket”.

2   Projektet

Klimatnätverket är ett projekt som löper över fyra år (2022-09-01 – 2026-08-31). Det ska gagna alla lärosäten i landet och vara drivande i frågan om att förändra hela sektorn till att arbeta mer åtgärdsinriktat och för att åstadkomma de förändringar som krävs för klimatomställningen. Nätverket styrs av en värdkonstellation. För mer information om Klimatnätverket på ett övergripande plan, se projektplanen och Klimatnätverkets hemsida.

3   Fokusgrupp: Tjänsteresor

Tjänsteresor står för en betydande del av lärosätenas koldioxidutsläpp, vilket gör att arbetet inom området har stor betydelse.

3.1   Projektupplägg

Arbetet i Klimatnätverket kommer till stor del att ske i fokusgrupper. Fokusgrupperna ansvarar för olika fokusområden och leds av en fokusgruppsledare. En fokusgrupp kan bli färdig innan den fyraårsperiod som Klimatnätverket löper har passerat.

3.2   Syfte

Utgångspunkten är att alla fokusgruppers arbete syftar till

• att alla lärosäten uppfyller sin del av Parisavtalet
• att stärka samarbete, lärande och utbyten mellan lärosäten inom klimatområdet med särskilt fokus på hela sektorn
• att katalysera nya perspektiv och idéer om hur lärosäten kan bidra till klimatomställningen via forskning, utbildning och samverkan, och genom minskat klimatavtryck från lärosätenas egna aktiviteter
• att verka för att nya perspektiv och idéer, där så är möjligt, tar sin utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap

3.3   Mål (förväntat resultat)

De förväntade resultaten från fokusgruppen består av:

• att ta fram förslag på forskningsbaserade rekommendationer, riktlinjer och praxis i linje med Parisavtalet, som upplevs relevanta, möjliggör reell förändring och som implementeras och används av majoriteten av lärosätena
• att ta fram förslag på förbättrade och mer standardiserade mätmetoder för hela sektorn, förslagsvis utformade i kontakt med Naturvårdsverket

3.4   Fokusgruppsledarens ansvar

Fokusgruppsledaren ansvarar för

• att bilda en fokusgrupp
• att administrera regelbundna möten
• att göra en skriftlig och uppföljningsbar handlingsplan baserat på fokusgruppens mål/förväntade resultat
• att rapportera resultat
• att sköta all kommunikation som rör fokusgruppen, skriftligt som muntligt
• att medverka i event som värdkonstellationen ordnar och där presentera det egna arbetet och nätverka med andra fokusgruppsledare
• att tillgängliggöra goda exempel för alla lärosäten och andra aktörer utanför högskolesektorn
• att anordna workshops

3.5   Vem kan delta i fokusgruppens arbete?

Fokusgrupperna (liksom Klimatnätverket i sin helhet) är ett samarbete som är öppet för alla lärosäten inom SUHF, men även lärosäten som inte är med i SUHF kan delta.

3.6   Intressenter och resurser

De mest betydelsefulla intressenterna för fokusgruppen inom tjänsteresor är resenärer inom högskolesektorn, universitets- och högskoleledningar, MLUH-nätverket (Miljöledning i universitet och högskolor), Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF).

3.7   Avgränsningar

Fokusgruppen är avgränsad till att handla om högskolesektorns tjänsteresor utförda med flyg då utsläppen från flyget står för en mycket stor del av alla utsläpp på området. Pendlingsresor är inte inkluderade.

3.8   Budget

Fokusgruppsledaren har möjlighet till cirka 20-30 % av en tjänst inkl. schabloner för socialavgifter, resor, lokaler etc. upp till två år.

3.9   Uppföljning

Fokusgruppsledaren ska med hjälp av fokusgruppen årligen rapportera hur arbetet framskrider. Fokus kommer ligga på uppföljning av handlingsplanen för att se om vi närmar oss de förväntade resultaten.

Utöver den årliga rapporteringen ska fokusgruppsledaren ha löpande avstämningar med värdkonstellationen. Avstämningsmötena utgör en del av värdkonstellationens ordinarie möten.

4   Risker

Den primära risken för fokusgrupperna är att de riktlinjer som tas fram, av olika anledningar, inte implementeras på alla lärosäten som det är tänkt.