Vill du bidra till klimatomställningen genom att utveckla arbetet med hållbara upphandlingar?

Fokusgrupp: Offentlig upphandling för en hållbar utveckling

1       Bakgrund

I mars 2019 presenterades det gemensamma ramverk kring klimatåtaganden som Chalmers och KTH tagit fram. Syftet med Klimatramverket var att mobilisera lärosäten i Sverige att ta sitt ansvar i klimatomställningen. Ramverket var tänkt att fungera som stöd i lärosätenas strategiska klimatarbete.

Många lärosäten kom att ansluta till ramverket. Det ledde till diskussioner om ramverket skulle kunna införlivas i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) arbete med lärosätesrekommendationer. En fördel är att det där finns en struktur för beslut och revideringar.

SUHF:s expertgrupp för samverkan gavs i uppdrag att ta fram ett ramverk anpassat efter SUHF. Lärosätena gavs möjlighet att via nätverket för miljöledning vid universitet och högskolor (MLUH) kommentera dokumenten. Resultatet blev att Klimatramverket antogs i reviderad form av SUHF i oktober 2021.

På initiativ av SUHF:s expertgrupp för samverkan startades sedan ”SUHF:s klimatnätverk” upp för att med hjälp av bland annat det framtagna ramverket medverka till att sektorn bidrar till samhällsomställningen i enlighet med Parisavtalet. Så småningom byttes namnet till ”Lärosätenas klimatnätverk”. I texten nedan benämns det som ”Klimatnätverket”.

2       Projektet

Klimatnätverket är ett projekt, finansierat av Formas och Vinnova, som löper över fyra år (2022 - 2025). Klimatnätverket ska gagna alla lärosäten i landet och vara drivande i frågan om att förändra hela sektorn till att arbeta mer åtgärdsinriktat och för att åstadkomma de förändringar som krävs för klimatomställningen. Nätverket styrs av en värdkonstellation. För mer information om Klimatnätverket på ett övergripande plan, se projektplanen och Klimatnätverkets hemsida.

3       Fokusgrupp: Offentlig upphandling för en hållbar utveckling

Den offentliga sektorn spelar en viktig roll för att leda omställningen till ett mer hållbart samhälle då den har betydande hållbarhetsrelaterade effekter på miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor. Implementering av grön offentlig upphandling är viktiga strategier inom den offentliga sektorn för att bidra till en hållbar samhällsutveckling (Waxin, et al., 2021). När det gäller den offentliga marknaden inom EU omsätter den cirka 14% av EU BNP, vilket motsvarar ungefär två biljoner euro årligen. Dessa medel kommer främst från skatteintäkter och används av över 250 000 offentliga myndigheter inom EU för att köpa tjänster, arbeten och förnödenheter​ (EU Market)​​ (Single Market Scoreboard)​. Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Svergie uppgick år 2021 till 879 miljarder kronor eller en sjättedel av BNP (Upphandlingsmyndigheten). 

Hållbar upphandling definieras som en process där organisationer upphandlar varor, tjänster och entreprenader på ett sätt som tar hänsyn till deras miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan genom hela livscykeln. Enligt Europeiska kommissionen innebär hållbar upphandling att offentliga myndigheter använder sin köpkraft för att välja varor, tjänster och arbeten med en minskad miljöpåverkan och positiva sociala konsekvenser, samtidigt som de fortfarande tar hänsyn till kostnadseffektivitet (European Commission, "Public Procurement," ec.europa.eu, accessed June 9, 2024).

I Svergie har Upphandlingsmyndigheten ett ansvar för att vara ett stöd i arbetet med att ställa hållbarhetskrav i upphandlingar (Hållbar offentlig upphandling | Upphandlingsmyndigheten. De statliga myndigheterna redovisar också sitt arbete med miljökrav i upphandlingar årligen till Naturvårdsverket enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. 

Universiteten en unik och mångfacetterad roll i att främja hållbara upphandlingar genom forskning, utbildning, policyutveckling, samarbete med näringslivet och genom att själva agera som hållbara förebilder. Deras arbete bidrar till att skapa en bredare förståelse och kapacitet för hållbar upphandling i samhället.

Mot bakgrund av ovanstående avser fokusgruppen för upphandling och inköp utveckla gemensamma riktlinjer som lärosäten kan anamma för att stärka och effektivisera arbetet med hållbara upphandlingar i syfte att bidra till en minskad klimatpåverkan. 

3.1       Projektupplägg

Arbetet i Klimatnätverket kommer till stor del att ske i fokusgrupper. Fokusgrupperna ansvarar för olika fokusområden och leds av en fokusgruppledare. En fokusgrupp kan avsluta sitt arbete innan den fyraårsperiod som Klimatnätverket löper har passerat.

3.2       Syfte

Utgångspunkten är att alla fokusgruppers arbete syftar till

• att alla lärosäten uppfyller sin del av Parisavtalet
• att stärka samarbete, lärande och utbyten mellan lärosäten inom klimatområdet med särskilt fokus på hela sektorn
• att katalysera nya perspektiv och idéer om hur lärosäten kan bidra till klimatomställningen via forskning, utbildning och samverkan, och genom minskat klimatavtryck från lärosätenas egna aktiviteter
• att verka för att nya perspektiv och idéer, där så är möjligt, tar sin utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap.

3.3       Mål (förväntat resultat)

Målet eller de förväntade resultaten från fokusgruppen består av

• att ta fram förslag på rekommendationer samt utveckla och kommunicera en lärosätesgemensam riktlinje (eller motsvarande) för lärosätens genomförande av upphandlingar och inköp med fokus upphandling av varor och tjänster med betydande klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Förslagen och riktlinjen ska ligga i linje med Parisavtalet och upplevas som relevanta, möjliggöra reell förändring och implementeras och användas av majoriteten av lärosätena.
• att ta fram förslag på standardiserade mätmetoder, indikatorer och uppföljningsmått, förslagsvis utformade i kontakt med Upphandlingsmyndigheten, Kammarkollegiet, Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
• att resultatet ska kunna relateras till område 7 om inköp och upphandling i ”Exempelsamling till stöd för lärosätenas klimatarbete” (”Klimatramverket för universitet och högskolor”). 

3.4       Fokusgruppledarens ansvar

Fokusgruppledaren ansvarar för

• att bilda en fokusgrupp
• att administrera regelbundna möten
• att göra en skriftlig och uppföljningsbar handlingsplan baserat på fokusgruppens mål/förväntade resultat
• att rapportera resultat
• att sköta den kommunikation som rör fokusgruppen gentemot intressenter, värdkonstellationen och andra projektparter
• att medverka i event som värdkonstellationen ordnar och där presentera det egna arbetet och nätverka med andra fokusgruppledare
• att tillgängliggöra goda exempel för alla lärosäten och andra aktörer utanför högskolesektorn

3.5       Vem kan delta i fokusgruppens arbete?

Fokusgruppen (liksom Klimatnätverket i sin helhet) är ett samarbete som är öppet för alla lärosäten inom SUHF, men även lärosäten som inte är med i SUHF kan delta. Därför kommer en förfrågan om deltagande i fokusgruppen att skickas ut via lärosätenas registratorsfunktioner samt via MLUH-nätverket och nätverket för upphandlare inom lärosäten.

3.6       Intressenter och resurser

Intressenterna är universitets- och högskoleledningar, upphandling och inköpsenheter inom lärosätena, nätverket för upphandlingschefer inom lärosäten samt MLUH-nätverket (Miljöledning i universitet och högskolor) och Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF).   

3.7       Avgränsningar

Fokusgruppen är avgränsad till att handla om högskolesektorns ansvars- och inflytelsesfär.

3.8       Budget

Fokusgruppledaren anställs på motsvarande cirka 30 % av en heltidstjänst inkl. schabloner för socialavgifter, resor, lokaler etc. under ett års tid (241201 – 251231).

3.9       Uppföljning

Fokusgruppledaren ska med hjälp av fokusgruppen årligen rapportera hur arbetet framskrider. Fokus kommer ligga på uppföljning av handlingsplanen för att se om gruppen närmar sig de förväntade resultaten.

Utöver den årliga rapporteringen ska fokusgruppledaren ha löpande avstämningar med värdkonstellationen. Avstämningsmöten utgör en del av värdkonstellationens ordinarie möten.

4       Risker

Den primära risken för fokusgruppen är att de rekommendationer och den riktlinje som ska tas fram (de förväntade resultaten) inte får tillräcklig spridning eller inte anammas av alla lärosäten på ett tillfredsställande sätt. En annan risk är att det kan saknas tillräckligt med tid bland fokusgruppmedlemmarna för att kontinuerligt arbeta med fokusgruppens prioriterade områden.