Kontaktinformation
Mattias Jonsson
Forskare vid Institutionen för ekologi; Enheten för lantbruksentomologi
mattias.jonsson@slu.se
018 - 67 24 50
CV-sida
Naturliga fiender (insekter och spindeldjur) till skadegörande insekter har ofta stor effekt på skadegörarnas populationer. Forskning som CBC deltagit i har visat att naturliga fiender kan minska skördeförlusterna som orsakas av havrebladlöss med 40-75% i svenska vårkornsfält. För att uppnå effektiv biologisk bekämpning som fungerar även i framtiden är det viktigt att ha en god förståelse av de naturliga fiendernas ekologi.
Vi behöver förstå hur olika naturliga fiender påverkas av miljöförhållanden både lokalt och i det omgivande landskapet, hur de interagerar med varandra och med andra arter i födovävarna de är inkorporerade i, och hur olika fiender tillsammans bidrar till biologisk bekämpning. Sådan kunskap kan hjälpa till att designa riktade åtgärder och odlingssystem som reducerar behovet av direkta växtskyddsmedel. Inom CBC forskar vi främst inom två områden:
Naturliga fiender till skadegörare ingår ofta i födovävar som inkluderar många olika arter förutom skadegöraren och fienden. För att få en bättre förståelse av biologisk bekämpning behöver vi veta vem som äter vem under olika förhållanden.
Inom CBC har vi studerat detta genom molekylär maginnehållsanalys. Dessa studier har bland annat visat att jordlöpare och spindlar som väntat är mycket generalistiska i sina födoval, och att många olika arter bidrar till att reducera antalet bladlöss i stråsäd. I ett pågående projekt studerar vi i hur olika arter av jordlöpare äter ogräsfrön och i vilken mån de bidrar till reducerad mängd ogräs.
Ett flertal naturliga fiender angriper ofta en och samma skadegörare. I många fall leder en ökad mångfald av naturliga fiender till effektivare biologisk bekämpning på kort sikt, men det finns även gott om exempel där ökad mångfald av arter inte förbättrar biologisk bekämpning eftersom olika arter konkurrerar med varandra eller till och med äter upp varandra.
Man kan förvänta sig att en hög mångfald av naturliga fiender även kan bidra till stabilare biologisk bekämpning under varierande miljöförhållanden, men detta har studerats i mycket begränsad utsträckning. I ett pågående projekt studerar vi om en mångfald av naturliga fiender kan bidra till en stabil biologisk bekämpning av bladlöss på stråsäd i ett förändrat klimat.
Naturliga fiender kan gynnas både genom riktade insatser som blomsterremsor eller skalbaggsåsar, men även genom modifierade lantbruksmetoder och odlingssystem. Insekter och spindeldjur påverkas dessutom starkt av hur det omgivande landskapet ser ut eftersom de ofta utnyttjar miljöer även utanför fälten för födosök och övervintring. Ofta beror dessutom effekten av lokala åtgärder på hur det omgivande landskapet ser ut.
Inom CBC har vi bland annat studerat huruvida effekten av blomsterremsor som ger mat till vissa naturliga fiender beror på det omgivande landskapets sammansättning. Det visade sig att effekten av blomsterremsorna var betydande i landskap dominerade av jordbruksmark medan effekten var obefintlig i småbrutna landskap. Vi studerar nu exempelvis hur direktsådd påverkar olika grupper av nyttiga organismer och skadegörare i höstvete i Skåne och Uppland, samt hur samodling påverkar skadegörare och naturliga fiender på majs i Östra Afrika.
Forskare vid Institutionen för ekologi; Enheten för lantbruksentomologi
mattias.jonsson@slu.se
018 - 67 24 50
CV-sida