Om Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter

Vilka är genbankens uppgifter?

Huvuduppgifterna för genbankens personal är att:

• Bevara, dokumentera och distribuera växtmaterial
• Bedriva genbanksforskning
• Delta i internationellt samarbete och forskningssamarbete
• Vara en resurs för användare

Vilka växtslag bevaras?

Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter har i uppdrag att bevara äldre sorter av frukter, bär, köks- och prydnadsväxter.

Sortsamlingarna omfattar svenska lokalsorter, sorter framtagna av svenska växtförädlare samt utländska sorter med lång odlingstradition i Sverige.

Bland de bevarade växtslagen märks till exempel äpple, päron, jordgubbar, krusbär, sparris, rabarber, pioner, dagliljor, tulpaner, narcisser, syrener, schersminer, pelargoner och rosor.

Organisation

Referensgrupp

Till vår hjälp har vi en referensgrupp som träffas en gång om året. I gruppen finns representanter från LRF Trädgård, NordGen, Jordbruksverket, SLU - institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning (LAPF) och FritidsOdlingens Riksorganisation FOR. Referensgruppens funktion är rådgivande utan ekonomiskt och administrativt ansvar. Referensgruppen ses som ett kompetensorgan till stöd för genbankens verksamhetsutveckling, inte minst den strategiska utvecklingen.

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Nationella genbanken tillhör Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning (LAPF) där vi ingår i ämnesgruppen vegetationsbyggnad.

Finansiering

Nationella genbanken är helt statligt finansierad. Våra medel kommer från Jordbruksverket som får pengarna via ett regleringsbrev från Näringsdepartementet.

Hur är genbanken uppbyggd?

Nationella genbanken består av tre delar:

• Nationella genbanken vid SLU, Alnarp
• Lokala klonarkiv runt om i landet. För närvande finns 16 lokala klonarkiv för frukt och 24 lokala klonarkiv för köks- och prydnadsväxter.
• Skyddad odling av bär

På fälten i Alnarp odlas alla växter som bevaras i genbanken. Här står de i långa rader med var sitt nummer. Växterna i Alnarp odlas framförallt för att bevaras för framtiden. Odlingarna i Alnarp är inte öppna för allmänheten utan finns innanför låsta grindar. Det är ingen visningsträdgård.

De lokala klonarkiven är 32 stycken till antalet och finns spridda över Sverige, från Lycksele i norr till Simrishamn i söder. 16 klonarkiv bevarar frukt och 24 klonarkiv bevarar köks-och prydnadsväxter. Åtta av dem är klonarkiv för både frukt och prydnadsväxter. De flesta klonarkiv är placerade i välkända trädgårdsanläggningar med publik verksamhet, som till exempel Jamtli i Östersund och Linnés Hammarby utanför Uppsala. Bland klonarkiven finns både friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, offentliga parker och trädgårdsskolor.

De lokala klonarkiven visar upp växterna från genbanken. Oftast kommer växterna från en viss region att visas upp på ett klonarkiv i samma region. Det är här som allmänheten kan se växterna och få höra berättelserna om dem. Växterna som finns i de lokala klonarkiven är även en säkerhetskopia mot växterna som finns i Alnarp. Det är levande växter som vi tar hand om och allt kan hända.

En motsvarande säkerhetskopia för bärmandatsorterna eftersträvas i skyddad odling vid Elitplantstationen. Den skyddade odlingen innebär att bärväxterna odlas i så kallade kärnplantväxthus. Innan bärväxterna placeras i växthusen genomgår de testning och rensning av bland annat virussjukdomar enligt jordbruksverkets föreskrifter. Den skyddade odlingen syftar till att säkerställa att växterna bibehåller en definierad sundhetsstatus.