Tävling med häst
Senast ändrad: 28 augusti 2024
Hästhållaren har alltid det fulla ansvaret för att lagstiftningen följs oavsett vad tävlingsreglementena säger.
Lagstiftning gällande träning och tävling med häst.
Hur vi använder hästar för träning och tävling regleras i djurskyddslagstiftningen. Varje person som använder hästar för träning och tävling förväntas känna till och leva upp till lagstiftningens krav. I Sverige gäller svensk lagstiftning (och EU-förordningar, i förekommande fall), oavsett vad som sedan lyfts i olika frivilliga standarder eller privata reglementen. Vid träning och tävling i Sverige står således svensk djurskyddslagstiftning över både ”code of conducts” och reglementen från sportorganisationer såsom Svenska Ridsportförbundet och FEI. Regler, bestämmelser och instruktioner som inte är lagstiftning utan har skrivits av någon organisation eller liknande kan förstås vara striktare än lagstiftningen, men inte tvärtom.
Enligt djurskyddslagen (2018:1192) får djur inte utsättas för lidande (varken fysiskt eller psykiskt) i samband med träning eller tävling. Det är också förbjudet att aga (bestraffa fysiskt/tukta/slå) ett djur, tillfoga djuret skada eller överanstränga det. Vidare får utrustning inte användas på ett sätt som kan orsaka lidande eller skada. Detta innebär att den som tränar eller tävlar med häst måste använda sig av både metoder och utrustning som är anpassade till hästens fysiska och mentala förmåga. Den som använder hästar för träning och tävling måste helt enkelt ha rätt kompetens för detta, vilket också är ett krav enligt djurskyddslagstiftningen.
Mer detaljerade regler om träning och tävling finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:26), om träning och tävling med djur (Saknr L17). Här framgår att ett djur som tränas för eller används vid tävling, ska vara fritt från skada och sjukdom som kan antas förorsaka lidande. Detta innebär att hästen exempelvis inte ska ha skador i munnen efter bett eller nosgrimma, men också att den ska vara fri från andra typer av skador. Vidare får man enbart ställa sådana prestationskrav på djuret som är anpassade till det enskilda djurets fysiska och psykiska förmåga, vilket innebär att träning och tävling med en häst måste anpassas efter till exempel ålder, dess fysiska förutsättningar, dess mentala utveckling, inlärningsförmåga och tidigare erfarenheter, etc. Utrustning, hjälpmedel eller metoder får inte användas på sådant sätt att de kan medföra skada eller annat fysiskt eller psykiskt lidande för djuret. Det betyder att man till exempel inte får använda bett, nosgrimmor eller tygelkraft på ett sådant sätt att hästen får skador i munnen eller att tungans blodcirkulation påverkas negativt. Det innebär också att exempelvis roll-kur inte är i enlighet med lagstiftningen, men även att olika former av inspänningstyglar som kan orsaka stress eller smärta inte ska användas. Istället måste vi använda oss inlärningsteori och rätt sätt att kommunicera med hästarna så att hästarna ges möjlighet att förstå vad vi önskar av dem samt träningssätt som bygger upp hästarna både fysiskt och mentalt.
Equine Ethics and Wellbeing Commission
För mer läsning om hur hästens välfärd vid tävling ska värnas, läs gärna slutrapporten från den av FEI tillsatta Equine Ethics and Wellbeing Commission och deras rekommendationer.