Förordningen om djurskydd vid slakt och annan avlivning
Senast ändrad: 15 juli 2024
Enligt EU:s förordning om djurskydd vid slakt och annan avlivning ska samtliga medlemsstater utse en nationell kontaktpunkt.
Av förordningen framgår att de företag som är involverade i slakt eller avlivning av djur för produktion av kött eller päls ska följa ett standardförfarande för att upprätthålla god djurvälfärd. De ska kunna utvärdera effektiviteten vid olika bedövningsmetoder, bland annat genom att kontrollera att bedövade djur inte återfår medvetandet innan avblodning.
Tillverkare av bedövningsutrustning ska bifoga instruktioner om användning, skötsel samt effektutvärdering. Vidare behöver alla större slakterier utse en djurskyddsansvarig som har ett övergripande ansvar för att djurskyddsbestämmelser följs samt att relevanta åtgärder vidtas om så inte är fallet.
Det finns strikta definitioner av godkända fixerings‐, bedövnings‐ och avlivningsmetoder. Kommissionen har befogenhet att anta gemensamma riktlinjer för byggnation, utformning och utrustning av slakterier för att upprätthålla en god djurvälfärd och säkerställa lika villkor för företagarna. Oacceptabla avlivningsmetoder tillåts inte, med undantag för exceptionella situationer då humant eller veterinärt smittskydd hotas.
Förordningen implementeras direkt i alla medlemsstater och i generellt även av andra slakterier som exporterar kött till EU. Enskilda medlemsstater får behålla striktare regelverk på området, vilket innebär att Sverige behåller det generella kravet på bedövning före slakt, som gäller även vid religiös slakt.
Rådets förordning (EG) 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning