SLU:s Vetenskapliga råd för djurskydds definitioner av centrala begrepp

Senast ändrad: 18 mars 2025

Det Vetenskapliga rådet för djurskydd har formulerat definitioner av några begrepp som är återkommande i de yttranden som Rådet skriver. Det gäller djurskydd och djurvälfärd, stress, lidande, miljöberikning samt riskvärdering. Observera att i andra sammanhang kan andra instanser välja att tillämpa andra definitioner av dessa begrepp.

Djurskydd och djurvälfärd

Begreppet ”djurskydd” använts när det handlar om människans handlingar och ansvar; vad människor gör, inte gör eller borde göra för djuren. Ordet ”djurvälfärd” används när det gäller det individuella djurets upplevelse och hur väl det kan hantera sin situation. Mer specifikt används den definition av djurvälfärd som Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH, tidigare OIE) antagit, som anger att ”Djurvälfärd syftar på det fysiska och mentala tillståndet hos ett djur i relation till de omständigheter under vilka det lever och dör” (WOAH, 2022). Rådets yttranden fokuserar på vetenskapliga rön om djurs välfärd och i viss utsträckning djurskydd, men det kan också vara lämpligt att belysa människans intressen, eller olika miljöaspekter, inom ramen för uppdraget.

Stress

”Stress” är ett allmänt begrepp som betecknar en serie standardmässiga fysiologiska reaktioner, ofta åtföljda av beteendeförändringar. Stress kan orsakas av många olika slags stimuli och olika individer kan reagera olika i samma situation. Det som avgör hur omfattande stressreaktionen blir är hur individen upplever situationen och individens förmåga att förutse och kontrollera situationen. Stress är en naturlig reaktion som syftar till att skydda individen, men kan bli ett välfärdsproblem om individens förmåga att hantera situationen överskrids. Upprepad eller långvarig stress orsakar en fysiologisk belastning vilket bland annat kan resultera i påfrestningar på hjärt-kärlsystemet och ett nedsatt immunförsvar vilket kan orsaka sjukdom. Stressreaktioner kan mätas och delvis förstås genom fysiologiska parametrar och beteendeobservationer.

Lidande

”Lidande” är en mental upplevelse av en fysisk eller psykisk plåga av betydande intensitet och varaktighet. Lidande kan involvera stress, men måste inte göra det. Medan stressreaktioner ofta kan mätas kan individens subjektiva upplevelse – och därmed även graden av lidande – vara svårare att bedöma. Begreppet ”onödigt lidande” används bland annat i den svenska djurskyddslagen (2018:1192), men det saknas en enhetlig definition av begreppet. 

Miljöberikning

”Miljöberikning” innebär att förändringar görs i djurens miljö som främjar djurets biologiska funktionsförmåga och beteenderepertoar. Effekten kan påvisas genom förbättrad hälsa, psykiskt välbefinnande, ökad motståndskraft mot stress, samt en utveckling av beteendemässiga och kognitiva förmågor. För att uppnå berikningseffekter kan olika metoder användas, såsom att presentera foder på sätt som stimulerar födosöksbeteende, att dela upp inhysningsutrymmen i olika funktionella områden och att skapa dynamiska miljöer som främjar individens valmöjligheter, den sociala sammanhållningen, artspecifika rörelsemönster och kognitiv stimulans. En berikad miljö innehåller funktioner som går utöver de som krävs för att tillfredsställa en individs livsuppehållande och grundläggande beteendemässiga behov.

Riskvärdering

Rådet ska arbeta riskvärderande. I strikt bemärkelse är ”riskvärdering” (också kallat riskbedömning) ett ramverk för att på ett systematiskt, vetenskapligt och transparent sätt ge underlag för att hantera specifika problem genom att bedöma risken för framför allt de negativa (icke önskvärda) konsekvenserna. En fullständig riskvärdering tar hänsyn till alla kända faktorer som kan påverka de aktuella konsekvenserna, liksom sannolikheten för dessa konsekvenser ifall en eller flera faktorer förekommer. Den beräknade risken är en kombination av allvarligheten hos en konsekvens och sannolikheten för den i den undersökta populationen. Ju mer fullständig och tillförlitlig den tillgängliga vetenskapliga informationen är, desto säkrare blir riskvärderingen. Riskvärdering ska skiljas från ”riskhantering”, som istället handlar om hur riskerna hanteras och vilka beslut som eventuellt behöver fattas för att förebygga dem. Riskhantering ingår inte i Rådets uppdrag.

 

Referenser

WOAH. 2022. Terrestrial Animal Health Code. Terrestrial Code Online Access – WOAH - The World Organisation for Animal Health. Använd 2023-12-05


Kontaktinformation

vetenskapligtrad.djurskydd@slu.se