Analys och resultat Fjällen

Data för utvärdering av miljömålet Storslagen fjällmiljö 

NILS levererar data till indikatorn “Fjällvegetation” som utgör en av indikatorerna vid uppföljningen av miljömålet Storslagen fjällmiljö. Under åren 2003 till 2020 levererade NILS basinventering underlag till indikatorn. Från och med 2021 levererar NILS fjällinventering tillsammans med Riksskogstaxeringen underlag till indikatorn. Underlaget utgörs av skattade täckningar av trädskikt, buskskikt, fältskikt  totalt, ris, stråväxter och örter. 

Art- och habitatrapportering 

NILS fjällinventering levererar data över naturtypernas tillstånd som underlag för uppföljningen av art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). Rapporteringen enligt direktivet görs vart sjätte år och formuleras i direktivets artikel 17. 

Analys och resultat Fjällen 

Efter att data har kommit in från inventeringarna, databasen har gåtts igenom och de sista kontrollerna med eventuella rättningar av systematiska fel är genomgångna, analyseras data utifrån en mängd aspekter.  

Exempel från analysresultaten i NILS fjällinventering på kalfjället för år 2021  

Totalt inventerades 46 trakter med 530 provytor i fjällen år 2021. Vi skattar den totala ytan utifrån resultaten. Detta år är det första året i den nya designen, av en femårig inventeringsperiod, och efter en hel rotation kommer naturligtvis skattningarna i exemplen att förändras.   

Rished 

Rished är den vegetationstyp som är allra vanligast uppe på kalfjället, vi delar upp dem i en serie olika varianter, baserat på de typer som togs fram till Vegetationskartan över fjällen, se exempelvis Rafstedt, T. (1984) Fjällens vegetation Norrbotten, Rapport från Stockholms universitet och Naturvårdsverket. Typerna är indelade efter dels vattentillgång och dels hur pass utsatta de är för väder och vind under året. Mest utsatt är den skarpa risheden, där stora ytor kan vara kala men där de allra tåligaste risen och stråväxterna (graminiderna) samt växter som olika kuddväxter och ripvide. Näst efter dessa kommer den torra risheden som ofta är heltäckande, men vegetationshöjden når sällan så högt. Därefter kommer den friska risheden, då kan växter som blåbär och dvärgbjörk komma in och längre ner, exempelvis i en svacka samlas mer fukt och vinden blir inte lika hård, då tar den fuktiga risheden över, som ett gränsland mot myr.  

Bild1. Olika typer av rishedar.

Skattningar av tre typer av rished gav följande resultat, baserat på 2021 års data, alltså en femtedel av det totala inventeringsunderlaget i en femårsperiod.  Utav de 530 provytorna var 518 inventerade på plats med alla variabler och klasser medan 12 stycken var för otillgängliga och inventerades från avstånd, vilket innebär att alla arter inte kan registreras. Dessutom var 447 stycken så pass homogena att de inte behövde delas upp, men resten (15%) innehöll fler än en vegetationstyp.   

Tabell 1. Skattade areal tre olika typer av rishedar.

Hur mycket skräp finns det i fjällen?  

En av variablerna som samlas in är skräp i provytan. För år 2021 fann vi skräp i två provytor av 458, vilket innebär att på 1% av kalfjällens yta finns något skräp inom en radie av 10 m. Eller som summa av skattad areal: 33 000 ha (± 23 900). Medelfelet för detta år är 0,72 (med ett förväntat medelfel om fem år på 0.32). 

Detta är då återigen beräknat på ett av fem år, och kommer att ändras något efter en hel rotationsperiod. 

Bild 2. Två exempel på skräp som hittats på provytan.