Modeller i fjällen

Senast ändrad: 15 maj 2024
Vy över fjällen

Vad som växer i fjällkedjan beror till allra största delen på naturgivna förutsättningar (berggrund och näringsinnehåll, exponering mot klimatfaktorer under säsongerna, geografiskt och topografiskt läge i terrängen m.m.) och till väldigt liten del på människans markanvändning. Det gör att vegetationen lättare kan modelleras, med hjälp av olika datatyper från satelliter (optiska data och radardata), laserdata och färdiga modeller över topografi och fuktregim.

Reducering av trakter utan kalfjäll 

I ett allra första steg efter att urvalet är gjort i designen, är att översiktligt granska alla trakter i ortofoton och rensa ut de trakter som inte innehåller minst 0,1 ha av kalfjäll. De trakter som sedan återstår besöks i fält.  

Modellen är basen 

Vad som växer i fjällkedjan beror till allra största delen på naturgivna förutsättningar (berggrund och näringsinnehåll, exponering mot klimatfaktorer under säsongerna, geografiskt och topografiskt läge i terrängen m.m.) och till väldigt liten del på människans markanvändning. Det gör att vegetationen lättare kan modelleras, med hjälp av olika datatyper från satelliter (optiska data och radardata), laserdata och färdiga modeller över topografi och fuktregim.  

 

Modeller_fjällen_Modeller.PNG

Bild 1.... 

Utlägg av trakter för fältinventering 

Trakterna i fjällen består av 1600 provytor, och från modellen får en tilldelning av potentiell vegetationstyp. Nästa steg är att göra ett nytt balanserat urval, vilka är viktade utefter stickprovstäthet och hur ovanliga de är.  

Själva inventeringen tar vid och personalen får tilldelning av trakter och provytor och rapporterar sedan in färdiga resultat och fältfoton via Appar till fjällinventeringens dataportal. 

 

Modeller_fjällen_API_Portal.png 

Bild 2....


Kontaktinformation

Sven Adler, Projektledare Fjällinventeringen 
Institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
sven.adler@slu.se, 090-786 81 01