Metodik flygbildsinventering av Havsstrand

Senast ändrad: 15 maj 2024
Flygbild havsstrand startbild

Inventeringarna består av två steg. Det första steget är en flygbildsinventering och det andra steget är en fältinventering.

Syftet med flygbildsinventeringen 

I flygbildsinventeringen potentiella registreras potentiella naturtyper i provytorna utifrån ett klassificeringsschema. Resultatet kombineras till urvalsklasser som används för att slumpmässigt välja ut de provytor som ska fältbesökas. Flygbildsinventeringen görs gemensamt för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, så att flygbildsinventerarna bara behöver titta på varje provyta en gång. 

Flygbilder i nära infrarött 

I högupplösta flygbilder i 3D och i nära infrarött, följs naturens topografi i de högupplösta flygbilderna och reflektionsskillnaderna mellan olika typer av och vegetation och dess hälsostatus är störst inom det infraröda våglängdsområdet.  

Flygbild_fält_Gotland.PNG

Bild 1. En inventeringspunkt på norra Gotland, den vänstra bilden visar en stenig och sandig strand med en brinkliknande struktur av vittringsjord, en så kallad mjuk klippa. Fotot till höger visar samma punkt från fältinventeringen. 

Uteslutning av trakter  

För havsstränder finns inte färdiga provytor, såsom cirkelytorna i gräsmarker och lövskogar, utan ett digitalt linjeskikt i ett hexagonmönster läggs ovanpå flygbilderna, och där medelvattenlinjen av en havsstrand korsar dessa linjer, sätts en punkt som ges en naturtyp och ett antal variabler. En transektlinje dras i 90 graders vinkel upp till strandens högsta del (supralittoralen), och ett antal mätningar sker utmed transekten. Ett antal eftersökta habitat beskrivs och mäts, exempelvis strandängar, dyner och havsklippa. Till skillnad från de fasta cirkelprovytorna i andra inventeringar, sätts ingen punkt alls på de havsstränder som inte består av de eftersökta naturtyperna.  

 

Variabel 

Bedömningsområde 

Kusttyp 

Punkt och transekt (10m bredd), 5 klasser 

Trädskikt/trädskiktstyp 

På ön/skäret, 3 klasser trädskikt, 3 klasser trädskiktstyp 

Strandtyp 

5+5 m parallellt med strandlinje, 5 klasser  

Vasslängd 

Hela vassbältet som träffas av transekt-mittlinje mäts 

Grund ler och sandbotten 

Inom transektområdet (10m bredd) förlängning ut mot havet 

Saltbrännor 

Inom transektområdet (10m bredd) 

Lagun 

När punkt/transekt faller på lagunens strand (inre strand) 

Driftvall 

När transekt-mittlinjen träffar 

Markanvändning på stranden 

Inom transektområdet (10m bredd) 

Markanvändning ovan strand 

Inom 0,1 ha ovan strandtransekt slut 

Dyner och Trädklädd dyn 

I transektområdets (10m bredd) förlängning ovan strand/extralitoralt 

Landhöjningsskog 

Inom transektområdet (10m bredd) och dess förlängning ovan stranden/extralitoralt 

Havsklippor 

Inom transektområdet (10m bredd) (undantagsvis förlängning ovan stranden/extralitoralt) 

Sten och grusvall 

I transektområdets (10m bredd) förlängning ovan strand/extralitoralt (ibland även på strand) 

Strandäng 

Inom transektområdet (10m bredd) 

Exploatering 

Exploatering som finns närmare strandpunkt/transekt än vad fastighetskarta och bryggregister visar 

Flygbild havsstrand lagun

Bild 2. Exempel på en lagun på östkusten, i Mellansverige. Här har hexagonlinjerna vid två tillfällen korsat lagunens inre strand, varvid punkter och transekter registreras i databasen.  

 

I en SQL-databas med alla klasser och variabler, inventeras alla trakter från stickproven, där vi använder både ett GIS-program och ett tolkningsprogram där bilderna kan studeras i 3D.  Kalibrering av personal sker före, och kontinuerligt under inventering. Efter att fältdata kommit in, sker en validering och ytterligare kalibrering i samband med att manualen justeras och definitioner kan göras tydligare för bägge inventeringarna. 

Utlägg_Havsstrand_tolkning_karta.PNG

Bild 3. Utlägg av transekter. Där en strecken på sextanten korsar strandlinje läggs en transekt ut för att sedan tolkas och bedömmas vara ett potentialt habitat eller inte.

Datasamverkan för geografiska data 

Utöver flygbilderna används en serie ortofoton från Lantmäteriet, där förhållanden kan ses bakåt, ända ner till 1950–60 talen. Det är inte samma datum över hela landet, men den serie som finns på varje plats ger en indikation på hur marken hävdats, när ett område beskogades eller höggs fritt m.m. Här finns också kartor och Lantmäteriet tillhandahåller dessutom riktigt gamla kartor, som Häradskartan.  

Fakta:

Här kan du läsa mer om Flygbildsinventeringen av Havsstrand: (Forsman m.fl. 2022 – Manualen från hemsidan) 


Kontaktinformation

Hans Gardfjell, analytiker
Institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
hans.gardfjell@slu.se, 090-786 82 41, 070-620 17 06