Design gräsmarker och lövskogar

Senast ändrad: 15 maj 2024
Gräsmark1

NILS-inventeringarna i gräsmarker och lövskogar nyttjar den gemensamma stickprovsdesignen.

 

 

 

 

För att kunna inventera vanliga och ovanligare naturtyper inom samma ramverk har en gemensam stickprovsdesign utvecklats för NILS inventeringar av fjäll, gräsmarker, havsstränder och lövskogar. Det är i grunden en stickprovsdesign i flera steg som sedan är anpassad för respektive inventering.    

Urval av trakter och provytor för fältinventering  

I gräsmarks- och lövskogsinventeringarna består inventeringarna av två steg, 1) urval av trakter och 2) urval av provytor inom respektive trakt (Figur).  Inventeringarnas effektivitet ligger delvis i att många av trakterna aldrig behöver besökas i fält, eftersom det genom flygbildsinventering går att se att trakterna saknar de eftersökta naturtyperna och att man därigenom kan exkludera provytor i dessa trakter från fältbesök. Som exempel kan nämnas att under 2020 flygbildsinventerades total 137 396 provytor fördelat på 701 trakter. Av dessa fältbesöktes 1763 provytor fördelade på 187 trakter. I det första steget väljs trakter slumpmässigt ur urvalsramen, med hjälp av ett koordinerat balanserat urval.  Därefter klassas alla provytor inom de utvalda trakterna i en flygbildsinventering till både lövskogs- och gräsmarksklasser. Separat för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen kombinerades de flygbildsinventerade klasserna till urvalsklasser. I det andra steget används urvalsklasserna för att slumpmässigt välja ut de provytor som ska fältinventeras. Urvalet av provytor som ska fältbesökas inom gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen görs oberoende av varandra.   

Trakten  

I gräsmarks- och lövskogsinventeringarna består en trakt (1 km × 1 km) av 196 cirkulära provytor, med en radie om 10 m (FIGUR).   

Flygbildsinventering  

I flygbildsinventeringen klassas potentiella gräsmarker respektive lövskogar i provytorna utifrån ett klassificeringsschema. Vilka gräsmarks- respektive lövskogstyper som inventeras i respektive stickprov är beroende på hur vanligt förekommande de är i landskapet. Ovanligare naturtyper inventeras i tätare stickprov medan vanligare inventeras i glesare stickprov. Flygbildsinventeringen görs gemensamt för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, så att flygbildsinventerarna bara behöver titta på varje provyta en gång. Detaljer kring flygbildsinventeringen återfinns här.  

Urvalet av provytor baseras på urvalsklasser  

Klassningarna i flygbildsinventeringen kombineras därefter till urvalsklasser. Baserat på urvalsklasserna görs ett slumpmässigt koordinerat urval av provytor. De utvalda provytorna fältinventeras.   

Maximala antalet provytor som valts ut per inventering har varierat under de tre första åren. Exempelvis, år 2020 valdes maximalt 10 stycken provytor ut för fältbesök per trakt och inventering, dvs. totalt som mest 20 provytor per trakt för de två inventeringarna. Urvalet gjordes på traktnivå och i de fall där det fanns fler provytor än maxantalet 10 per trakt eller maxantalet per urvalsklass inom en trakt som var potentiellt intressanta, så valdes en delmängd av provytorna. Urvalet av provytor inom en trakt har varit slumpmässigt men har styrts så att provytor med klasser av högre prioritet har valts i högre grad.  

  stickprovsdesign

  

Bild 1. En schematisk figur över de steg som ingår i stickprovsdesignen och hur de används inom gräsmarksinventeringen. I det första steget väljs trakter (A) slumpmässigt ur urvalsramen, med hjälp av ett koordinerat balanserat urval. Provytorna inom trakterna klassas genom fjärranalys, i gräsmarksinventeringen är det en flygbildsinventering (B). Klasserna från fjärranalysen kombineras därefter till urvalsklasser (C). I det andra steget görs ett slumpmässigt koordinerat urval av provytor (B) för fältbesök. Förfarandet inom lövskogsinventeringen är detsamma och utförs gemensamt med gräsmarksinventeringen men med andra klasser.  

Urvalet av provytor baseras på urvalsklasser 

Klassningarna i flygbildsinventeringen kombineras därefter till urvalsklasser. Baserat på urvalsklasserna görs ett slumpmässigt koordinerat urval av provytor. De utvalda provytorna fältinventeras.  

Maximala antalet provytor som valts ut per inventering har varierat under de tre första åren. Exempelvis, år 2020 valdes maximalt 10 stycken provytor ut för fältbesök per trakt och inventering, dvs. totalt som mest 20 provytor per trakt för de två inventeringarna. Urvalet gjordes på traktnivå och i de fall där det fanns fler provytor än maxantalet 10 per trakt eller maxantalet per urvalsklass inom en trakt som var potentiellt intressanta, så valdes en delmängd av provytorna. Urvalet av provytor inom en trakt har varit slumpmässigt men har styrts så att provytor med klasser av högre prioritet har valts i högre grad. 

Fakta:

Adler, S., Christensen, P., Gardfjell, H., Grafström, A., Hagner, Å., Hedenås, H. och Ranlund, Å. 2020. Ny design för riktade naturtypsinventeringar inom NILS och THUF. Arbetsrapport 513. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning, Umeå. 

Hedenås, H., Hagner, Å., Ranlund, Å., Christensen, P., Lidén, M., Gardfjell, H. och Adler, A. 2022. Vad klarar vår nya stickprovsdesign? NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar 2020. Arbetsrapport 531. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning, Umeå. 

Ranlund, Å., Sjödin, M., Press, A., Gardfjell, H., Hedenås, H., Hagner, Å., Forsman, H., Christensen, P., Andersson, M. och Adler, S. 2021. Metodbeskrivning: 2020 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar Arbetsrapport 530, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå.

 


Kontaktinformation

Henrik Hedenås, Programchef NILS, Projektledare för gräsmarks och lövskogsinventeringen
Institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
henrik.hedenas@slu.se, 090-786 86 41