Vid flygbildsinventeringen identifieras trakter och provytor som garanterat inte innehåller några av de eftersökta naturtyperna. Dessa provytor behöver inte fältinventeras och fältinventeringen kan därmed koncentreras till trakter och provytor som potentiellt innehåller de eftersökta naturtyperna.
Första steget är en flygbildsinventering och andra steget är en fältinventering
I flygbildsinventeringen registreras potentiella naturtyper i provytorna utifrån ett klassificeringsschema (se klasserna här, de beskrivs också närmare i manualen vars länk finns nedan). Resultatet kombineras till fältinventeringens urvalsklasser i steg 2, vilka sedan används för att slumpmässigt välja ut de provytor som ska fältbesökas. Flygbildsinventeringen görs gemensamt för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna, så att flygbildsinventerarna bara behöver bedöma varje provyta en gång
I högupplösta flygbilder i 3D och i nära infrarött, följs naturens topografi i de högupplösta flygbilderna och reflektionsskillnaderna mellan olika typer av och vegetation och dess hälsostatus är störst inom det infraröda våglängdsområdet. På bilden syns ett lövskogsområde ur NILS inventeringsutlägg med fläckar av tallskog i mellersta Sverige under tidig sommar och de olika tiderna för lövsprickning ger en brokig bild, vilket ger möjlighet att utröna olika lövträdsarter.
Vid flygbildsinventeringen identifieras trakter och provytor som garanterat inte innehåller några av de eftersökta naturtyperna. Dessa provytor behöver inte besökas på plats och fältinventeringen kan därmed koncentreras till trakter och provytor som potentiellt innehåller de eftersökta naturtyperna. De trakter som inte fältbesök är fortfarande med i stickprovet och bidrar till skattningarnas styrka,
Det faller lite olika för varje år av de fem som ingår i rotationen, men 2022 års utlägg omfattade 133 288 provytor i 680 trakter, vilka inventerades i flygbilder. Av dessa fältinventerades 1311 provytor i 235 trakter.
Bild 1. Bilden visar dels urvalet från start, och sedan den statusportal (API) som används för att fördela beting och ta emot registrerat data vid fältinventeringen. Gröna prickar är färdiga trakter och röda är ännu inte färdiginventerade. Uppe till höger syns en trakt med urvalet av provytor och under en av besökta provytorna.
Utöver flygbilderna används en serie ortofoton från Lantmäteriet, där förhållanden kan ses bakåt, ända ner till 1950-60 talen. Det är inte samma datum över hela landet, men den serie som finns på varje plats ger en indikation på hur marken hävdats, när ett område beskogades eller höggs fritt m.m. Denna information ger god möjlighet att bedöma till vilken trolighetsgrad ett fältskikt under trädtäcket, busktäcket alternativt öppnare marker, har potential för att innehålla höga natur/kulturvärden. Här finns också kartor och Lantmäteriet tillhandahåller dessutom riktigt gamla kartor, som Häradskartan. På exemplet visas en trädklädd betesmark, som genom tidsserien har varit relativt kontinuerligt hävdad, med kortare uppehåll. På senare tid har man rensat ut de äldre träden och öppnat upp, vilket också ger bättre utsikt över sjön för de som byggt en villa mellan 2014 och 2018.
Bild 2. Exempel på utveckling över tid. En trädklädd betesmark (1961), har under åren vuxit igen till en lövskog. Omkring 2018 (som var ett exceptionellt torrt år) har marken öppnats upp, och restaureras till en öppnare betesmark.
För att se till att alla intressanta naturtyper kommer med ut i fält tillämpar vi en hierarkisk klassindelning.
På det viset finns det ändå alltid en klass för varje naturtyp, även när man är osäker på hävdstatus eller andel av ädellöv, men som kanske har lägre antal fältbesök. För variabler såsom täckningsgrad av lövträd, väljs ett extra attribut som visar på hur pass säker klassningen är. Här kan du läsa mer om flygbildsinventeringen av Lövskogar och Gräsmarker: (Allard et al. 2021 Manualen från hemsidan)
Kalibrering av personal sker varje år inför och kontinuerligt under inventering. Efter att fältdata kommit in, sker en validering och ytterligare kalibrering i samband med att manualen justeras och definitioner kan göras tydligare för bägge inventeringarna.
Allard, A. (red). 2022. Instruktion för Nationell Inventering av gräsmarker och lövskogar med hjälp av stereoflygbilder och ortofoton, år 2022.
Allard, A., Forsman, H., Hedenås, H. Nilsson, B. och Ranlund, Å. 2021b. Nationell flygbildsinventering av gräsmarker och lövskogar med hjälp av ortofoton, NILS 2020. Sveriges lantbruksuniversitet, Institution för skoglig resurshushållning, Arbetsrapport 529, Umeå.
Helena Forsman, Miljöanalytiker vid Institutionen för skoglig resurshushållning; Avdelningen för landskapsanalys, helena.forsman@slu.se , +46907868486
Anna Allard, forskare
Institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
anna.allard@slu.se, 090-786 84 65