Projekt 2007

Fenotypisk variation hos vallväxter i historiska ängs- och betesmarker

Under hösten 2007 studerades den fenotypiska variationen inom och mellan 14 olika populationer av rödklöver (jämte en mätarsort) med hjälp botaniska och agronomiska deskriptorer. Arbetena med timotej fortsätter i projekten "Karaktärisering av timotejgenotyper från historiska slåttermarker med hjälp av mikrosatelliter" (Pom-finansiering 060401-070331) och "Phenotypic and molecular characterization of genetic resources of Nordic timothy (Phleum pratense L.)" (Formasfinansiering 070101-101231).

Morfologisk beskrivning av insamlade rabarberkloner

Projektet, som var ett led i skapandet av en nordisk s.k. "core collection", omfattade 60 kloner som dokumenterades med hjälp av karaktärer framtagna av UPOV. Parallellt gjordes en DNA-analys för att erhålla "fingeravtryck". Det insamlade materialet uppvisade stor morfologisk och kemisk variation. DNA-analysen visade bland annat att många kloner inte kunde skiljas från en viss sort ('Sutton') och att ett 10-tal andra kloner var identiska men av okänd sort. Projektet finns redovisat som ett examensarbete (Lundahl 2006).

Rapport 

In vitro-bevarande av pepparrot

Projektet som började 2006 har studerat olika bevarandeformer för vegetativt förökat material. Under 2006 erhölls blandade resultat, men de visade att meristem från bladveck respektive bladfäste överlevde i högre utsträckning än material från blomknoppar och bladnerv. Under 2007 fortsatte arbetet med att utveckla bättre metoder för sterilisering av materialet då många av klonerna infekterats i försöken under 2006. Från det undersökta materialet överlevde endast ett fåtal prover. Problemen med missfärgat odlingsmedium och meristem med dålig tillväxt kvarstod under 2007. Trots ytterligare sterilisering infekterades många prover med bakterieinfektioner. Projektägaren NordGen önskar komplettera arbetena under 2008.

Molekylära analyser i ärter

Syftet var att få fram DNA markördata av både de genom Fröuppropet nytillkomna accessionerna och ett urval av tidigare bevarade accessioner, och att få en uppfattning om den genetiska variationen i samlingen. Potentiella duplikationer skulle också kunna identifieras. Resultaten visade att 28 accessioner inte var duplikat till tidigare bevarade accessioner på NGB. För de resterande accessionerna i studien kan man ännu inte dra några slutsatser. Av de 80 accessionerna har 18 visat sig vara icke homogena, dvs. flera genotyper kan hittas i samma accession. Arbetena avses att publiceras under 2008/09.

Genetisk diversitet i historiskt växtmaterial

Att uppskatta genetisk variation i ett material inlagrat i ett mycket långt tidsperspektiv har hög relevans för att utarbeta bevarandestrategier för domesticerad biologisk mångfald, i detta fall nyttoväxter. De gamla frösamlingen på Nordiska museet utgör ett unikt referensmaterial för att kunna identifiera ursprunget till de växter som bevarats som anonyma lokalsorter under 1900-talet. Vi kan också undersöka hur sorterna utvecklats under s.k. on farm conservation i jämförelse med det material som legat orört i frösamlingen. Resultaten har därför inte bara betydelse för Sverige utan också internationell relevans för utarbetande av strategier för bevarande av växtgenetiska resurser för framtiden.

DNA i dött och eller gammalt växtmaterial är nedbrutet i varierande grad. Särskild metodik för att isolera DNA från det gamla frömaterialet på ett robust sätt har utvecklats. Med hjälp av neutrala DNA-markörer kan den genetiska variationen i olika sorter uppskattas. Vi kan också säga hur de olika sorterna är besläktade med varandra och hur deras genetiska variation förändrats med tiden. Som DNA-markörer är så kallade mikrosatelliter (SSRs) särskilt lämpade. Som pilotprojekt har genomförts en genetisk släkskapsanalys av ärtsorter från frösamlingen med prov från POM och genbanker som referensmaterial.