Projekt 2011

Senast ändrad: 11 oktober 2022

Forsknings- och utvecklingsprojekt 2011. Korta FoU-rapporter om forskning som bedrevs vid Pom under 2011:

Skattning av brukbar diversitet hos svenska mandatsorter av äpple

I Sverige finns det ca 220 gamla, unika äpplesorter, som även kallas mandatsorter, och som är utvalda för framtida, långsiktigt bevarande. Svenska mandatsorter av äpple, en del av nationens gröna arv, är mycket populära bland hemträdgårdsodlare, bland annat för att de ofta har god klimatanpassning och kan odlas även i områden med kärvare klimat. Trots det har dessa sorter hittills inte använts särskilt mycket inom modern växtförädling. Noggrann sortidentifiering och kartläggning av efterfrågade egenskaper är några förutsättningar för att dessa sorter ska inkluderas i framtida växtförädlingsprogram i större utsträckning. I samarbete med Pom har vi redan utfört en omfattande DNA-kartläggning av mandatsorterna av äpple.
Att vi har tillgång till säkert identifierade genotyper av svenska mandatsorter är en stor fördel nu, när vi ämnar fortsätta med nästa steg, dvs screeningar av detta värdefulla växtmaterial för sådana viktiga egenskaper som självsterilitet, fruktkonsistens och lagringsduglighet. På Balsgård har vi redan analyserat självsterilitetsgenerna hos 76 mandatsorter av äpple och denna information har stor betydelse vid praktisk odling och för val av föräldrasorter när man planerar att göra korsningar i ett växtförädlingsprogram.


Eftersom dagens konsumenter efterfrågar krispiga och lagringsdugliga äpplen, som fortfarande har bra konsistens när de kommer ut i affärerna. Skördetiden har mycket stor betydelse för fruktkvalitet på marknaden samt för lagringstid och kvalitet efter lagring, därför måste sorternas optimala mognads- och plockningstid bedömas på ett objektivt sätt. Vi har tidigare på Balsgård undersökt vilka alleler (olika varianter av samma gen) 94 mandatsorter har för mognadsgenen Md-ACS1. Vi upptäckte att den önskvärda allelen för låg etylenproduktion och krispigt fruktkött finns hos ett fåtal av de äldre mandatsorterna. Ytterligare två gener har dokumenterad effekt på fruktens konsistens och lagringsduglighet, Md-ACO1 och Md-Exp7, men dessa gener har hittills inte undersökts hos svenska mandatsorter. Information om vilka gener och alleler olika sorter har är mycket viktig vid val av föräldrar i växtförädlingsprogram.


Vi söker nu medel för att screena mandatsorter av äpple för dels självsterilitetsgener och dels olika egenskaper som påverkar fruktmognad och fruktkonsistens. För flertalet av dessa parametrar, har screeningar redan utförts för en del av mandatsorterna på Balsgård men analyserna behöver kompletteras med material av övriga tillgängliga mandatsorter. Eftersom laboratoriemetodiken redan är i stort sett utprovad, och blad av många sorter redan finns som back-up i –80 C frysen på Balsgård, kommer de planerade undersökningarna att bli mycket kostnadseffektiva.


Vi kommer att använda DNA-markörer för att fastställa allelsammansättningen i S-lokus i ca 130 mandatsorter av äpple som inte redan analyserats på Balsgård. På samma sätt kommer vi att använda DNA-markörer för mognadsgenen Md-ACO1 hos ca 200 mandatsorter, samt för mognadsgenerna Md-Exp7 och Md-ACS1 hos ca 110 tidigare ej undersökta mandatsorter.


Vi ämnar även utföra mekaniska mätningar med penetrometer för att undersöka fruktens fasthet samt utföra jodtester för att bedöma mognadstid för ca 150 mandatsorter som inte tidigare analyserats på Balsgård. Ett antal sorter, som återfinns i flera olika klonarkiv och som är korrekt bestämda, kommer att användas som kontrollsorter och de andra sorternas mognadstid kommer att relateras till dessa. Vi kommer även att bedöma halter av socker och syra hos merparten av de korrekt bestämda äpplesorterna.


Den ovan beskrivna analysen av brukbar diversitet kommer att skifta fokus från huvudsakligen bevarande till nyttjande av genetiska resurser av äpple i Sverige. Den erhållna informationen kommer att vara mycket användbar dels för direkt odling och dels för användning av bredare genpooler i pågående och framtida växtförädling.

 

DNA-analyser av äldre kulturväxter; urval av växter till den Nationella genbanken

POMs landsomfattande inventeringar av kulturväxter startade 2002. Inventeringsfasen avslutas 2010. Utvärderingen av de inventerade växterna har påbörjats. Denna ansökan omfattar molekylära analyser av daglilja, schersmin, tulpan, julkaktus och hassel. Dessa växtslag återfinns inom fem av POMs upprop. Målsättningen är att studera den genetiska diversiteten i växtmaterialet för att optimera urval till den Nationella genbanken. Frågeställningen för de valda växtgrupperna beskrivs mer detaljerat i bilaga 1-5.

 

Genetiska resurser inom gråärt - fortsättning

I Sverige finns en stor och förmodligen världsunik genetisk resurs av gråärt bevarad. Pågående undersökningar finansierade från Programmet för Odlad Mångfald (POM) påvisar hög diversitet hos neutrala markörer, inom och framför allt mellan accessioner. Vi ansöker här om medel från POM för att fortsatt utvärdera de insamlade accessionerna av gråärt, framför allt med avseende på miljöanpassning till det svenska odlingsklimatet. Genom provodling och genotypning av lokuset Lf avser vi att identifiera alleler som styr blomningstid i ärt.

 

Karaktärisering av svenska Ribes mandatsorter med DNA, hortikulturella och kemiska markörer

Ribes sorter är ofta morfologiskt mycket svårbestämda, men varje sort har sin egen speciella DNA profil. Varje mandatsort av vinbär och krusbär kommer att bli karaktäriserade med mikrosatellit DNA markörer. Detta gör att man lätt hittar dubbletter och feletiketteringar, samt kunna jämföra materialet med Ribes sorter från hela världen utan att ha plantorna i jämförande odling. Dessutom kommer det kemiska innehållet i bären att analyseras och hortikulturella egenskaper noteras.

 

Genetisk och morfologisk karaktärisering av potatislök

 


Kontaktinformation

Helena Persson, samordnare för Pom vid SLU och verksamhetsledare för Nationella genbanken

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning                          helena.m.persson@slu.se, 040-415147, 0735-32 84 92