Projekt 2012

Strategier för effektivt nyttjande av växtmaterial genom Pom, med fokus på perenner och rosor som pilotfall, samt utveckling av försöksmetodik

Inom Pom finns värdefullt växtmaterial som är intressant att marknadsföra till konsument. Olika expertgrupper inom Pom arbetar med att välja ut kollektioner för återintroduktion på marknaden, till exempel inom perenner, rosor, frukt- och bärväxter, samt träd- och buskar. För att nå ut till växtanvändarna med materialet krävs en bra samverkan mellan olika aktörer. Målet är att göra effektiva marknadsplaner gemensamt med de olika aktörerna, fördela arbetet på ett rationellt sätt och att fortlöpande koordinera verksamheten. Syftet med denna ansökan är att låta de första växterna som marknadsför, 5 st perenner, bli ett pilotfall för andra gammeldags sorter som ska återintroduceras på marknaden. Tanken är att Pom-sortimentet ska utökas med några nya arter/sorter varje år, som kan presenteras tillsammans. Förökningssystem tar tid att utveckla och skiljer ofta mellan arter/sorter och för att introduktioner skall löpa enligt plan, måste provförökningar göras och olika tekniker testas. Det tar tid att bygga upp modermaterial och planering och beslut om introduktion måste göras minst 3 år i förväg. Resurser behövs för att testa olika förökningsfaktorer, dokumentera resultat, göra vissa sjukdomsanalyser och behandlingar. Erfarenheterna kan efterhand lämnas över till produktionsplantskolor.

Kartering och nyttjande av genetisk mångfald hos svenska kulturrosor

Bakgrund och nulägesbeskrivning

Inom ramen för Programmet för Odlad Mångfald har Sverige förbundit sig att bevara och hållbart nyttja äldre svenska kulturväxter, bl a rosor. De nationella inventeringarna startade 2005 och det aktiva inventeringsarbetet avslutades 2010. Inventeringen av kulturrosor omfattar rosor med en dokumenterad odlingshistoria från tiden före 1950. Insamlingen av intressanta kulturrosor slutfördes under 2011. Antalet accessioner som odlas på Fredriksdal i Helsingborg uppgår till 1323.

Under 2011–2015 kommer all dokumentation från inventeringarna att utvärderas. Insamlat material i provodlingen ska värderas och karaktäriseras. Under evalueringsfasen är det av största vikt att kunna identifiera det insamlade rosmaterialet. Ett urval skall göras bland de insamlade rosorna för att fastställa vilka accessioner som är bevarandevärda och kommer att ingå i Poms nationella genbank. De värdefullaste rosorna ska förökas och saluföras i svenska plantskolor.
Med FoU-medel har studier inom projektet ”Genetisk variation hos äldre kulturrosor anpassade för svenskt klimat” genomförts under 2007–2010, dels av 160 kända och namngivna rosor, dels av 395 okända rosor i Poms provodling på Fredriksdal. Accessionerna har undersökts med hjälp av mikrosatellitbaserade DNA-profiler. Denna typ av DNA-profiler används numera världen över för sammanställning av databaser för olika växt- och djurslag. Bland resultaten från de hittills genomförda DNA-studierna inom det ovan nämnda projektet finns det många exempel på nödvändigheten att kombinera resultat från morfologiska studier med resultat från genetiska studier.

Ett av Poms mål är, som nämnts ovan, att i en nationell genbank bevara största möjliga mångfald av de äldre kulturrosor som finns runt om i Sverige. För att kunna göra detta på ett biologiskt och ekonomiskt tillfredsställande sätt måste variationen i hela eller delar av det inventerade materialet på något sätt uppskattas. Först därefter kan storleken och utformningen av genbanken fastställas. Vid den hittills genomförda evalueringen av Poms rosor har resultaten från DNA-profilerna i många fall visat sig ha en avgörande betydelse för arbetet med att selektera rosor för den nationella genbanken. Med DNA-profilerna kan såväl unika rosor som dubblettmaterial identifieras med hög säkerhet. Vid den slutliga selektionen av rosor för genbanken kommer resultat från DNA-studierna att vägas samman med resultat från morfologiska studier och kulturhistoriska aspekter.

De samlade DNA-studierna har redan gett ny kunskap om de äldre kulturrosornas variation och släktskap, vilket på sikt - när hela rosinventeringen avslutats och utvärderats - kommer att resultera i att delar av rosornas släktträd måste skrivas om.

Nyttjande

Pom har sedan några år etablerat nära kontakter med flera samarbetspartners som är viktiga i arbetet med att förbättra kvaliteten på, sprida korrekt information om och på bästa sätt nyttja befintligt rossortiment i svenska plantskolor. Dessa samarbetspartners är även involverade i arbetet med att föröka, sprida och saluföra Pom-rosorna i provodlingen på Fredriksdal. Nedan ges exempel där en direkt koppling kan ses mellan det nu sökta projektet och aktiviteter utförda av Pom och dess samarbetspartners.

Genom dessa samarbeten kombineras Poms främsta kompetens inom uppgifterna evaluering, karaktärisering, bevarande och framtagning av fotografier och information om Poms rosor med Elitplantstationens, GRO Plantskolors och Svenska Rosensällskapets främsta kompetensområden som rör förökning, försäljning och bedömning av vilka Pom-rosor som mest kommer att efterfrågas av konsumenterna.
Flera av de insamlade rosorna i provodlingen på Fredriksdal är så intressanta att Pom redan nu kunnat fastställa att de kommer att ingå i den nationella genbanken. Förökningsmaterial av ett tiotal av dessa har nu överförts till Elitplantstationen på Balsgård för förökning, efter en gemensam värdering av representanter från GRO Plantskolor, Pom och Elitplantstationen. Detta innebär att några sorter av Pom-rosorna kommer att finnas i handeln redan inom några få år.

Projektet ”Vidareutveckling av värdekedjan i koncepten Rosens Dag och Årets Ros” är i första hand ett kunskaps- och utbildningsprojekt, som riktar sig mot plantskolornas personal och allmänheten. I projektet ingår också att fira rosen extra mycket med en rad aktiviteter den 2:e juli, på Rosens Dag som under 2012 för första gången kommer att omnämnas i svenska kalendrar. Sedan 2008 har projektet arbetat med att utse Årets Ros i Sverige. Poms samarbetspartners i projektet är GRO Plantskolor och Svenska Rosensällskapet. Projektet drivs med ekonomiskt stöd från Stiftelsen Lantbrukets Utveckling – Trädgård. Projektbeskrivning bifogas i Bilaga E.

Inom projektet ”Kvalitetslyft för rosor i Sverige” arbetar Pom, genom Lars-Åke Gustavsson, redan med frågor som syftar till att förbättra kvaliteten med tillhörande information på rossortimentet i svenska plantskolor. Projektet, som finansieras av Stiftelsen Lantbrukets Utveckling - Trädgård, är ett samarbetsprojekt mellan GRO Plantskolor, Pom och Svenska Rosensällskapet. Projektets målsättning är att en större del av de rosor som säljs och används i Sverige efter projektets slut är friskare och bättre anpassade till det svenska klimatet än vad fallet är idag. Målgrupperna är såväl producenter och försäljare av rosor som yrkesfolk som odlar och använder rosor i offentliga miljöer samt privatpersoner som odlar rosor. Projektbeskrivning bifogas som Bilaga F.

Delrapport (pdf) 

Skattning av brukbar diversitet hos äpplesorter anpassade för svensk klimat: resistens mot fruktträdskräfta (Nectria galligena)

I Sverige finns det ca 220 gamla, unika äpplesorter, som även kallas mandatsorter, och som är utvalda för framtida, långsiktigt bevarande. Dessa sorter växer i klonarkiv runtom i landet och ca 100 av dem finns i genbanken vid SLU-Balsgård. Svenska mandatsorter (och en del andra klimatanpassade sorter) av äpple är mycket populära bland hemträdgårdsodlare för att de kan odlas även i områden med kärvare klimat. För att dessa sorter ska användas inom växtförädling och forskning i större grad, är de viktigaste förutsättningarna: noggrann sortidentifiering och kartläggning av efterfrågade egenskaper. I samarbete med Pom har vi redan utfört en omfattande DNA-kartläggning av mandatsorterna av äpple och vi har även kartlagt självsterilitets- och mognadsgener hos en betydande del av dem.

Nya sorter ska inte bara ha ypperlig fruktkvalité, utan också god motståndskraft mot sjukdomar som orsakar stora förluster av skörd, kräver stora arbetsinsatser och belastar miljön. En av de mest allvarliga sjukdomar hos äpple i Sverige är svampsjukdomen fruktträdskräfta som orsakas av Nectria galligena. Därför är det mycket viktigt att hitta särskilt motståndskraftiga sorter för direkt användning inom hemträdgårds- och yrkesodling och som föräldrar inom växtförädling. Inom ett pågående SLF-finansierat projekt undersöker vi mottagglighet för kräftan hos ca 100 äpplesorter genom att utföra inokuleringar på avklipta kvistar och ettåriga träd i växthuset. Dock måste dessa data kompletteras med observationer av fältresistens i genbanken, där träden är av samma ålder, växer i samma miljö och uttsätts för ungefär samma infektionstryck. Vi planerar att utvärdera ca 250 äpplesorter, i första hand, svenska mandatsorter, men också andra viktiga sorter i genbanken på Balsgård för resistens mot fruktträdskräfta. Växtförädlingsprogram, forskning men även svenska plantskolor, som i dagsläget efterfrågar sorter med hög motståndskraft mot kräftan, kommer att ha stor nytta av dessa undersökningar.  

Delrapport (pdf)