Fjädernejlika 'Marieberg'

Dianthus (Plumarius-Gruppen) 'Marieberg'

Beskrivning: Fjädernejlika med en behaglig, kryddig doft. Doften ger sig till känna särskilt om kvällarna. Vita blommor med fransiga kronblad och ett mörkt rosalila öga i mitten. Blommorna blir upp till 3,5 cm i diameter. Bladverket är dekorativt med smala, grå blad.

Höjd: 25 cm

Blomtid: När sorten provodlats på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har den gått i blom i mitten av juni. Blomningen sträcker sig över cirka tre veckor. Ofta kommer en andra, mindre blomning under tidig höst.

Blomfärg: Vita blommor med ett mörkt rosalila öga i mitten.

Historia: Fjädernejlikan har fått sortnamnet ’Marieberg’ efter gården på Orust där den odlades i början av 1900-talet. Gården byggdes på 1840-talet av Wilhelm von Wright som var inspektör för sillfisket, men också jägare, fiskare och framför allt konstnär. Han drev gården fram till sin död på 1880-talet då hans två fosterdöttrar Agnes och Gustava tog över. År 1919 anställde de Thyra för att sköta korrespondens och linneförråd, läsa högt, ta hand om krukväxter och trädgård, ordna övernattning åt gäster och följa med systrarna på resor i Bohuslän. Thyra var 16 år, uppvuxen i närheten och hade ett brinnande intresse för trädgård och växter. Det berättas att hon ”sprang alltid runt med plantor”. Hon sådde gärna blandade fröpåsar – det fanns att köpa både av perenna och annuella växter. Det var spännande att se vad som kom upp och fröken Gustava på Marieberg var med på noterna. Thyra stannade på Marieberg fram till dess att hon gifte sig 1927. Samma år började hon anlägga en egen trädgård. Thyra fick delningar av flera växter från fröknarna på Marieberg, bland annat iris, luktviol, trädgårdsviva, höstflox och så den vita och lila fjädernejlikan. 1930 gick den sista systern bort och Marieberg gjordes om till museum. 

På 1930-talet hade Thyras trädgård blivit en plats som det kom busslaster med folk för att se. Hon odlade stenpartiväxter och rabattperenner och plockade gärna in vilda växter från naturen som blev en del av trädgården. Fjädernejlikan planterades i bergsskrevor eller så att den klängde över en soluppvärmd sten i rabatten. På ett ställe i trädgården hängde den ut över en mur. Thyra odlade gärna nejlikan tillsammans med rödblommande kärleksört eftersom det var så vackert när nejlikans grå bladverk slingrade sig in bland kärleksörten. Kanske var det doften som Thyra uppskattade mest. ”Jag minns mest att hon talade om doften” berättar Thyras dotter Rosa. När nejlikan blommade doftade den över hela trädgården.

Växtintresset gick i arv till Rosa som skaffade egen trädgård i 20-årsåldern. Av sin mamma Thyra fick hon delningar av växterna från Marieberg och det är i Rosas trädgård som växterna bevarats fram till idag. Förutom delningarna av växterna fick Rosa också höra alla berättelser om varifrån växterna kommit och hur länge de odlats. Även dem har Rosa varit noga med att bevara. På Marieberg finns inga plantor kvar av nejlikan idag, men tack vare först Thyra och sedan Rosa finns den fortfarande i odling. Nu sprids den på nytt och blir ett levande minne av Orust på 1920-talet.

Insamlad: På Orust i Bohuslän.

Odlingsanvisning: Fjädernejlikan blommar bäst när den planteras i full sol. Nejlikan är torktålig och trivs både i sandblandad, väldränerad jord och vanlig trädgårdsjord. I trädgårdsjord kan den få ett lite mindre stabilt växtsätt. Plantorna bildar täta tuvor som snabbt breder ut sig om de trivs. En trevlig kantväxt! Blomningen förlängs om vissna blommor tas bort.

Försäljning: Sorten finns att köpa i handelsträdgårdar och garden center från våren 2014.