Kulturväxtsläktingar i fokus

Senast ändrad: 03 januari 2023

Morotsplanta i blom. I mitten av foto syns den vita, korgblommiga blomman. Färgfoto.

Kulturväxtsläktingar är precis vad namnet antyder: vilda släktingar till våra odlade växter. Det kan rent av handla om samma arter som vi odlar - rödklöver, timotej, plommon - eller mer eller mindre avlägsna släktingar som skogsklöver, flentimotej eller krikon. Gemensamt för dem alla är att de kan ha egenskaper som är värdefulla för oss att utnyttja. Hittills har vi i Sverige och de övriga nordiska länderna inte gjort tillräckligt för att uppmärksamma dem, bevara och kanske rent av samla in dem.

Det nordiska projektet

Under 2015-2016 erhöll därför NordGen medel från Nordiska Ministerrådet för ett samnordiskt projekt med titeln Ecosystem services: Genetic resources and crop wild relatives. Syftet med projektet var främst utbyte av erfarenheter och ömsesidigt lärande, men också att utveckla en gemensam nordisk plattform. Det långsiktiga målet är att upprätta ett nätverk av områden i Norden där särskilt viktiga arter är bevarade. Under projekttiden genomfördes bl.a. tre workshopar kring temat vilda kulturväxtsläktingar och in situ-bevarande, speciella policyrekommendationer utvecklades med tydlig adress till det nordiska samarbetet, och en webbplats upprättades också.

Varför använda ekogeografiska data?

Av särskilt intresse är den gemensamma förteckning över ca 2 450 nordiska kulturväxtsläktingar som projektet inledningsvis utarbetade, liksom listan över 117 prioriterade taxa (arter, underarter och varieteter). Därefter följdes artsammanställningen upp med en analys kallad ELC eller Ecogeographic Land Characterisation. Vad analysen gör är att koppla samman de utvalda arternas utbredning med olika parametrar som väderlek (temperatur, nederbörd, mm), markbeskaffenhet (t.ex. jordtyp, pH) och geofysik (t.ex. längd-/breddgrad, lutning, väderstreck). Utgångspunkten är att bestämma de områden med den högsta frekvensen av önskvärda arter och beskriva dessa platser så bra som möjligt utifrån ELC-data. I förlängningen ger det information om lämpliga områden för in situ-bevarande. Läs gärna mer om ELC här.

Fördjupad svensk analys

Resultaten från analyserna i det samnordiska projektet gav en ganska grov upplösning av olika ekogeografiska områden i Sverige. För att uppnå en högre detaljnivå finansierar Pom därför under innevarande år en fördjupad ELC-analys. Den bör kunna ge bättre underlag för att kunna välja ut specifika områden för in situ-bevarande i vårt land. Arbetet är väl avgränsat i sin omfattning och görs i samarbete med Helsingfors Universitet som också svarade för den tidigare studien. Andra deltagare i projektet är NordGen och SLU/ArtDatabanken.