Lökväxter har odlats ända sedan medeltiden i Sverige, men många av dem försvann från handeln efter andra världskriget och levde kvar i okända trädgårdar. Nu har de återupptäckts och beskrivs i boken Att inventera lök- och knölväxter.
De första lökväxterna som introducerades i landet var troligen påskliljan, snöklockan och madonnaliljan. Andra populära lökväxter såsom hyacinter, morgonstjärna, pärlhyacinter, snödroppar och tulpaner infördes under 1600-talet. Det var i mitten av 1800-talet som försäljningen av växter via kataloger kom igång, och i början av 1900-talet fanns det en uppsjö av arter och sorter till försäljning. Många av dessa växter försvann efter andra världskriget från handel och kan idag vara helt försvunna om de inte finns kvar i någons trädgård.
Fakta och beskrivningar om hur du kan identifiera våra äldre lök- och knölväxter kan du läsa om i den nya boken ”Att inventera lök- och knölväxter, en handledning”. Hur länge de har odlats i Europa och i Sverige, lite om dess namnbruk förr och nu, samt växternas ursprung behandlas också. Boken syftar till att skapa intresse för och sprida kunskap om äldre lök- och knölväxter. De arter och sorter som beskrivs i boken har antingen funnits till försäljning i gamla priskuranter eller lökkataloger, är beskrivna i äldre svensk litteratur eller är växter som någon har tipsat om till Lök- och knöluppropet. Boken är indelad i fyra kapitel; tidig vår, sen vår, sommar och höst, och tar upp 29 släkten.
”Dagny bor utanför Trollhättan. I samma bygd bodde familjen Hansson. De odlade en mörkröd dahlia som kan härledas bakåt till år 1919.” Så skriver en av de tusentals brevskrivare som hört av sig till Pom – Programmet för odlad mångfald – sedan de nationella kulturväxtinventeringarna började 2002. I den senaste inventeringen Lök- och knöluppropet har över 1300 växter rapporterats in till programmet, växter som sannolikt skulle ha försvunnit för gott om de inte samlats in och dokumenterats.
Många gånger fick man en lök eller knöl av grannar, vänner eller släktingar. På så sätt spreds vissa sorter inom ett område. En del av växterna har fått egennamn uppkallade efter en person, gård eller plats. Ofta har man glömt sortnamnet på den.
- Dessa växter har både en rik kulturhistoria och en genetisk mångfald som är viktig att ta tillvara. De mest intressanta av de insamlade växterna kommer att bevaras i en nationell genbank. Allmänheten kommer att kunna se växter och deras historia på regionala klonarkiv runt om i landet berättar Karin Persson, författare till boken.
Lök- och knöluppropet är en rikstäckande inventering där vi letar efter äldre material av prydnadslökar och knölar. Syftet med uppropet är att dokumentera lökar och knölar som har varit i odling före 1940. Uppropet startade under våren 2006 och exempel på växter vi letar efter är snöklockor, krokusar, klockliljor, hyacinter, liljor, knölbegonior och dahlior.
Boken Att inventera lök- och knölväxter, en handledning ges ut av Pom, Programmet för odlad mångfald. Den vill skapa ett intresse och sprida kunskap om äldre lök- och knölväxter som har odlats i Sverige före andra världskriget. Den innehåller beskrivningar och fakta så man själv kan identifiera sina egna lök- och knölväxter i trädgården och bevara dem.
Beställ boken från Pom. Boken kostar 50:- styck, inklusive moms och porto. Skicka beställningen till nationellagenbanken@slu.se. Den kan även beställas på telefon 040-41 55 86. Betalning görs mot faktura eller med swish (ange önskat betalsätt i beställningen). Beställer du för ett företags eller en organisations räkning, vänligen uppge organisationsnummer i mejlet.
Karin Persson, genbankskurator för prydnadslökar, prydnadsknölar och krukväxter vid Nationella genbanken
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
karin.persson@slu.se, 040-41 55 46, 0702-64 63 56