SoilX: Markhantering vid extrem nederbörd och klimatförändring

De övergripande målen för projektet SoilX är:

(1) att belysa omfattning och tidsaspekter på markhanteringens effekter på markens struktur och hydrauliska egenskaper;

(2) att utvärdera potentialen av förändringar i markhantering för att öka motståndskraften mot framtida nederbördsextremer (d.v.s. torka, översvämningar), samtidigt som det ger positiva bieffekter vad gäller begränsning och hållbarhet i olika regioner och odlingssystem i Europa; och

(3) en samhällsvetenskaplig del som omfattar att identifiera kontextspecifika stödjande faktorer så väl som utmaningar för lantbrukarnas användning av nya metoder i sin markhantering. SoilX syftar till att förbättra evidensbasen för markhanteringens effekter på markens vattenreglerande funktioner samt grödans respons genom att mäta markens hydrauliska och mekaniska egenskaper i långsiktiga fältförsök med en historia av alternativa strategier över hela Europa. Med hjälp av olika modellsimuleringar ska potentiella anpassningsfördelar såväl som begränsnings-/hållbarhetsfördelar, som kan uppnås genom förändringar i markens struktur under nuvarande och framtida klimatförhållanden utvärderas. Kvalitativa intervjuer med lantbrukare ska identifiera kontextberoende hämmande/möjliggörande faktorer vad gäller förbättrade strategier och metoder för markhantering. RådNu ansvarar för den svenska delen av den samhällsvetenskapliga delen, dvs punkt nummer tre.
Läs mer i nyhetsbrev från SLU

För att identifiera hämmande och möjliggörande faktorer samt utmaningar som lantbrukare uppfattar i relation till förändrad  markhantering,  krävs en metod som möjliggör gruppering och rangordning av dessa faktorer. I detta projekt ska  Q-metodik användas. Q-metodik är ett sådant möjligt tillvägagångssätt, eftersom det a) kräver att intervjurespondenterna rangordnar objekt (här: potentiella utmaningar inom markhantering) i förhållande till varandra efter deras upplevda betydelse (eller respondenternas nivå av överensstämmelse); och b) gör det möjligt att identifiera grupper av respondenter som delar liknande åsikter, eftersom de rangordnar objekt på liknande sätt. Som ett resultat kan vi identifiera grupper av lantbrukare utifrån hur de uppfattar barriärer eller stödjande faktorer som är viktiga för deras val av markhantering, och sedan jämföra grupper beroende på produktionsinriktning, geografiska skillnader eller annat.

Själva studien kommer i huvudsak att genomföras genom intervjuer med lantbrukare. Under en sådan Q-metodologisk intervju ombeds personen att sortera kort med påståenden om markfrågor, efter hur väl de stämmer in med deras egen uppfattning. Denna sortering av påståenden kan analyseras kvantitativt, men eftersom utvecklingen av Q-studien samt datainsamling och resultattolkning innebär kvalitativt arbete är metoden en blandad kvalitativ-kvantitativ metod.

För att ytterligare utveckla resultaten kommer Q-intervjuerna att innehålla ytterligare en del som omfattar lantbrukarnas personliga åsikter om vad det betyder att vara en "bra lantbrukare" i förhållande till markfrågor och hantering av klimatförändringar. ”Att vara en bra lantbrukare handlar om den prestige som ges av innehav av ett kulturellt kapital, som erkänns av andra. Det handlar alltså om färdigheter och kunskaper: att veta hur man odlar på ett bra sätt och känna till de legitima kriterierna för att definiera vad som är bra.” (Burton et al., 2021: s 131). Att ställa relaterade frågor i intervjuer har visat sig vara ett användbart sätt att undersöka icke-ekonomiska normer och skyldigheter som styr människors beteende, som annars ofta är svåra att få fram (Sutherland, 2021). Vi kommer att använda kvalitativ analys för att analysera lantbrukarnas idéer om vad "bra lantbruk" är och kommer därefter att jämföra resultaten mellan olika regioner i Europa. Hur uppfattar lantbrukarna sin identitet som ”bra lantbrukare ”? Hur varierar det geografiskt, mellan produktionsinriktningar och i jämförelse med andra kontexter?

Slutligen kommer fokusgruppsintervjuer med lantbrukare och/eller andra intressanta aktörer som är insatta i dessa frågor att utföras för att validera och diskutera resultaten av de kvalitativa intervjuerna och Q-metoden. Tillsammans med en syntes av resultaten från modellstudier, Q-metodiken och intervjuerna kommer vi ta fram rekommendationer för hur jordbrukare, rådgivningsaktörer och myndigheter kan främja lantbrukets markhantering.