Kontaktinformation
Thomas Keller
Professor i markmekanik och jordbearbetning
Institutionen för mark och miljö
thomas.keller@slu.se, +4618671692
Markpackning på grund av körning med jordbruksmaskiner är ett av de största hoten mot jordhälsan. Markens dräneringsförmåga och gasutbytet mellan marken och atmosfären minskar och det mekaniska motståndet för rötter och organismer som daggmaskar ökar. Markpackning resulterar i stora ekologiska och ekonomiska skador för lantbrukare och samhället. Detta är ett akut problem i det moderna jordbruket som förväntas bli ännu allvarligare på grund av att jordbruksmaskiner blir tyngre och tyngre.
Markpackning är ett av de största hoten mot jordhälsan. När marken packas minskar markens porvoly och porernas kontinuitet. Som följd försämras markens dräneringsförmåga och gasutbytet mellan marken och atmosfären, och det mekaniska motståndet för rötter och organismer som daggmaskar ökar, vilket i sin tur negativt påverkar markens ekosystemtjänster, särskilt reglerande tjänster (t.ex. översvämningskontroll, klimatkontroll) och produktionstjänster (t.ex. jordbruksproduktion). Markpackning resulterar i stora ekologiska och ekonomiska skador för lantbrukare och samhället. Markpackning är ett akut problem i det moderna jordbruket som förväntas bli ännu allvarligare på grund av att jordbruksmaskiner (speciellt traktorer, skördetröskor och upptagare, gödselspridare) blir tyngre och tyngre. Detta resulterar i en ökad risk för markpackning, speciellt i alven (marken som ligger under bearbetningsdjupet), vilket är särskilt allvarligt eftersom alvpackning anses vara nästintill permanent. Markens naturliga regenerationsförmåga är väldigt begränsad i alven – studier har visat att packningsskador i alven kvarstår i decennier. Det är därför viktigt att i första hand förhindra att markpackning sker.
Huvudsyftet med detta projekt är att undersöka om och i så fall hur beslutsstödsystemet Terranimo® skulle kunna ingå i lantbrukarens driftsplanering. Terranimo® syftar till att tydliggöra för användaren hur en viss maskin påverkar marken. Modellen finns fritt tillgänglig på www.terranimo.se. Terranimo® används redan idag av lantbrukare, rådgivare och maskintillverkare i olika länder, främst i Europa men även i andra världsdelar.
I projektet vill vi undersöka hur olika grupper av möjliga slutanvändare upplever verktyget – relevans, funktion och användbarhet samt därefter dels hitta intressanta strategier för hur beslutstödet kan användas och dels hur det skulle kunna anpassas till de behov som identifieras. Vad krävs för att Terranimo® ska bli en naturlig del av varje lantbrukares management och därmed bidra till minskad markpackning? Hur ska informationen paketeras och visualiseras så att det blir intressant att använda i praktiken? Hur kan beslutsstödet bättre anpassas till användarnas behov? Projektet har därför ett tvärvetenskapligt angreppssätt som involverar forskare med kunskap inom ämnena markvetenskap, agronomi och samhällsvetenskap, lantbrukare, ägare av maskinstationer, rådgivare samt myndighetsrepresentanter. Tillsammans vill vi identifiera möjligheter och hinder för att använda Terranimo® idag, och komma fram till nya lösningar och sätt att använda och integrera Terranimo® i lantbrukarnas gårdsdrift.
RådNu:s roll i projektet är att ansvara för den samhällsvetenskapliga delen i samarbete med andra länders samhällsvetenskapliga forskare.
Medel: FORMAS projektet är en del av ett ERANET ICT-enabled agri-food systems.
Huvudsökande i Sverige: Thomas Keller, Institutionen för mark och miljö, SLU.
Projekttid: 2021–2023.
Thomas Keller
Professor i markmekanik och jordbearbetning
Institutionen för mark och miljö
thomas.keller@slu.se, +4618671692