Effekten av landskapets komplexitet och konnektivitet över tid

Projektet syftar till att undersöka effekten av landskapets komplexitet och konnektivitet över tid, och betydelsen av markanvändning på ekosystemtjänster. 

Att tillfredsställa en ökad efterfrågan på livsmedel och andra produkter från jordbruket utan hänsyn till biologisk mångfald och klimatförändringar är inte hållbart. I detta sammanhang erbjuder nya metoder för att stärka agrobiodiversiteten en möjlighet att förena ökad livsmedelsproduktion med ökad hållbarhet. Att stärka de agrara ekosystemtjänsterna genom att dra fördel av landskapets heterogenitet och konnektivitet är en möjlig väg framåt. Det ger mer biologisk mångfald och resilienta ekosystem. Övergången till jordbruksmetoder baserade på agroekologiska principer kräver dock en holistisk förståelse av de ekologiska mekanismer som verkar i agroekosystem på landskapsnivå inklusive förståelse för hur landskapets struktur och komplexitet påverkar agroekosystemtjänster.

AgroBioConnect syftar till att undersöka effekten av landskapets komplexitet och konnektivitet över tid och betydelsen av markanvändning på ekosystemtjänster, både de ovan och under marken, i en rad europeiska jordbrukslandskap. Förhållandet mellan landskapets rumsliga mönster och tillhandahållandet av ekosystemtjänster kommer att analyseras med hjälp av att knyta samman flera olika skalor, bland annat genom att länka data från satellitfjärranalys med biologisk mångfaldsdata som samlas in i fält. Denna så kallade flernivåmetod kommer att struktureras och analyseras utifrån tre nivåer:

nivå 1) definierar landskapets mångfald med hjälp av fjärranalys, samt nivå 2) och 3) som representerar den funktionella biologiska mångfalden ovan och under jord och kopplade till tillhörande ekosystemtjänster.

Ovan jord kommer mångfalden av leddjur samt förekomsten av nyttiga leddjur som rovdjur, parasitoider och pollinatörer, som är viktiga leverantörer av ekosystemtjänster som skadedjursbekämpning samt pollinering, att studeras. Under jord kommer markens funktion att analyseras genom att kvantifiera genuttrycket av markmikrobiotans nyckelgener. Den mikrobiella mångfalden i marken kommer också att analyseras med hjälp av metagenomiska metoder. Fjärranalysdata kommer att ge information om landskapets fragmentering i olika rumsliga skalor och över de senaste decennierna. Detta möjliggör en kontinuerlig bedömning av förändringar och analys av relaterade effekter på agrobiodiversitet och växtodlingens hållbarhet. Genom att studera ekosystemtjänster på flera rumsliga skalor kommer det vara möjligt att få en mer holistisk syn.

Det svenska bidraget till AgroBioConnect är att leda ett arbetspaket vars syfte är att utveckla och testa ett nytt tillvägagångssätt och besutstöd som möjliggör för aktörer att hantera agrobiodiversitet och i de ovan nämnda skalorna samtidigt – från mark- till landskapsnivå. Verktyget kommer bland annat att göra det möjligt för lantbrukare att identifiera synergier, önskvärda och genomförbara åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden på sina fastigheter. Ett generellt arbetssätt kommer att tas fram i den svenska delstudien, vilket sedan är möjligt att anpassa till de specifika krav och behov som finns lokalt och i olika delar av Europa. Arbetet kommer att involvera alla andra partners i AgroBioConnect, inklusive för att förbättra robustheten och användbarheten hos beslutstödet.

AgroBioConnect kommer sammantaget att bidra till en bättre förståelse för hur landskapets komplexitet påverkar tillhandahållandet av ekosystemtjänster.
AgroBioConnect kommer att bidra med värdefull kunskap för en hållbar förvaltning av jordbrukslandskapet för både markägare och policymakare. Detta möjliggörs även då AgroBioConnect samlar partners från sex länder med kompletterande vetenskaplig och teknisk kompetens, med expertis inom både ekologi, agrobiodiversitet, markkvalitet, entomologi, växtekologi, fjärranalysanalys för miljöövervakning, kommunikation samt miljöledning.

Kontaktperson: Lotta Fabricius Kristiansen. Finansiär: SusCrop– ERA-NET.