Fördjupning

Senast ändrad: 06 november 2012

Läs mer

Klicka på titeln för att hämta dokument eller läsa mer.

Länsstyrelsen i Norrbottens län. Inventering av förorenade områden i Överkalix kommun. Rapportserie 6:2003

 

Lars Edenius, Göran Kempe, Roger Bergström, Kjell Danell, Göran Ericsson. Föryngring av asp i Sveriges skogar 1953–2007. Fakta Skog 14:2008

 

Lisberg Jensen, Ebba (2006). Sätt stopp för sprutet! Från arbetsmiljöproblem till ekologisk risk i 1970-talets debatt om hormoslyr och DDT i skogsbruket.

Kapitel i "Miljöhistoria över gränser". Skrifter med historiska perspektiv; 3, Malmö högskola.

Användandet av fenoxisyror, hormoslyr, som avlövningsmedel och DDT som bekämpningsmedel mot skadeinsekter sågs till en början som riskfritt i det svenska skogsbruket. Efter hand fann man dock att kemikalierna förde med sig risker för skogsarbetarna. Senare blev tanken på risk och hot mot ekosystemen aktuella i miljödebatten, och över ett decennium var frågan hett omstritt mellan jägmästare, skogsarbetare och miljöaktivister. Samtidigt förändrades vetenskapens och myndigheternas roll, från att ha nedtonat risker till att istället begränsa och hantera risker med kemikalier.

 

Anders Björk. 1994. Synen på lövträd under 1900-talet. 

Essäer i skogshistoria - skrivna av eleverna på kursen "Skogens och skogsbrukets historia". Sid. 113-117. Institutionen för skoglig vegetationsekologi, Institutionen för skogsskötsel, SLU.

Inställningen till lövträd har varierat kraftigt under hela seklet. I början av århundradet användes lövvirket mest som brännved och i vissa delar av landet även som kreatursfoder. Under krigsåren  ökade användningen av löv som bränsle.

 

Vetenskapliga artiklar (engelska, hela artikeln endast tillgänglig via abonnemang)

Edenius, L., Ericsson, G., Kempe, G., Bergström, R. & Danell, K. 2011. The effects of changing land use and browsing on aspen abundance and regeneration: a fifty year perspective from Sweden. Journal of Applied Ecology 48: 301-309.

Our results suggest that changes in land use practices are the main cause of changes in aspen abundance at regional and national scales in Sweden during the last 50 years. Restoring regeneration niches, most importantly emulating natural disturbance processes, viz. fire at various spatial scales, and retaining aspen in cleaning and pre-commercial thinnings are the most important management recommendations to secure regeneration of aspen. Protecting established aspen ramets at designated sites from browsing either by fencing or reducing ungulate numbers could be used as complementary management tools.

 

Mikusiński, G., Angelstam, P. & Sporrong, U. 2003. Distribution of deciduous stands in villages located in coniferous forest landscapes in Sweden. Ambio 32:520-526.

 
   

 


 
   

 

 

Kontaktinformation