Landskapet och skogen förändras

Succesiv förändring av landskapet

Det är stora skillnader mellan dagens jord- och skogsbruk och det som bedrevs vid tiden för andra världskrigets slut. Utvecklingen har inneburit en successiv förändring av landskapsbilden. De gradvisa förändringar som sker kan vara svåra att uppfatta. Om vi uppfattar landskapet som "öppet" eller "mörkt" beror framför allt på hur stora öppna eller glest trädbevuxna ytor som finns. I skogsbygder är det skogens ålderssammansättning– främst andelen hyggen och mycket ung skog – och skogens täthet som påverkar bilden.

 
Granskog planterad på jordbruksmark omgiven av brukad åkermark och beteshagar, foto Jonas Fridman, SLU 

Foto Jonas Fridman, SLU

Mindre lämpliga livsmiljöer

Den nya skog som oftast skapats genom plantering av förädlat plantmaterial sluter sig snabbt och bildar täta ungskogar. I södra Sveriges snabbväxande skogar blir denna tendens ännu starkare. En övergripande effekt när jordbruksmarkerna omvandlats till skog är att antalet lämpliga livsmiljöer för många växter och insekter minskar. Stora områden har också blivit rena skogslandskap med färre kantzoner mellan skog och öppna marker.

Granskog upplevs som mörkare än tallskog

Granskog uppfattas ofta som mer mörk än tallskog. I unga och täta skogar saknas ofta undervegetation och ris. Ungefär hälften av de skogar som växer på nedlagd jordbruksmark utgörs av granskogar, medan endast en fjärdedel av Sveriges skogar består av granskog. Det faktum att gamla tallskogar ofta ersatts av granskogar i Göta- och Svealand har ytterligare bidragit till att skogslandskapet i södra Sverige blivit mörkare.

Tät granskog i Småland, foto Åke Bruhn, SLU