Skog på före detta jordbruksmark

Senast ändrad: 06 november 2012

Rationalisering och omläggning av jordbruket har bland annat medfört att stora arealer i främst skogrika bygder upphört att hävdas och i stället omvandlats till skog. Jordbruksmark har också använts för bebyggelse av olika slag, exempelvis bostadsområden, industriområden, köpcentra och vägar.

Jordbruksarealen minskar

Sedan mitten av 1950-talet har arealen jordbruksmark minskat från 4,7 miljoner hektar till dagens knappt 3,4 miljoner. I Norrland har jordbruksarealen mer än halverats, från 0,7 till 0,3 miljoner hektar. I södra Sverige är nedgången relativt sett mindre, från 4 till 3 miljoner hektar. 

 

 

Det mörkare landskap som den här utvecklingen gett upphov till är naturligtvis inte jämnt fördelat. Det märks mest i mellan- och skogsbygder, men även i rena slättbygder har en del jordbruksmarker tagits i anspråk för skogsproduktion.

Vad är det för skog som växer på nedlagd jordbruksmark?

Nästan hälften av den nedlagda jordbruksmarken - 48 procent - utgörs av granskog, jämfört med 27 procent för all skog, vilket naturligtvis är en viktig bidragande faktor till att skogen mörknar.

 

En ljuspunkt i sammanhanget är att andelen lövskog på tidigare jordbruksmark ändå är förhållandevis stor – över 37 procent – jämfört med knappt 7 procent av hela landets skogar.  

 

Skog blir jordbruksmark

För att få en helhetsbild bör även den skogsmark som omvandlats till jordbruksmark tas med i beräkningarna. Endast 0,4 procent av skogsmarksarealen omfördes till jordbruksmark under perioden 1985–2008. Det motsvarar cirka 4 000 hektar per år.

 

Det vanligaste är troligen att skogar glesats ut, hägnats in och används som betesmark med hjälp av EU-bidrag. Men det händer, om än väldigt sällan, att skogar avverkas, stubbar avlägsnas och marken plöjs.

Kontaktinformation