Bakgrund
Diabetes är ett globalt växande problem. En viktig orsak till diabetes är bland annat stillasittande, stress och ohälsosam kost. Att ändra sådana beteenden är krävande och tar lång tid.
Livsstilsmedicin Österåsen jobbar med multimodal livsstilsintervention, där personer med bland annat typ 2-diabetes får hjälp att ändra sina levnadsvanor med hjälp av stresshantering, hälsosam kost och fysisk aktivitet.
Syftet med denna pilotstudie var att undersöka hur användarvänlig virtuell skogsmiljö i VR-headset är, för att se om den kan komplettera den reella skogen och utgöra ett stöd i beteendeförändringen. Avsikten med studien i sin helhet är att lägga till naturbaserad behandling, i form av både reell och virtuell skog, till ordinarie livsstilsinterventioner och undersöka om den naturbaserade interventionen kan utgöra ett stöd i beteendeförändringen och bidra till förändrade levnadsvanor. Studien kommer att genomföras med hjälp av skogen som finns i anslutning till Livsstilsmedicin Österåsen i Västernorrland.
Resultat
I det första skedet rekryterades 3 personer med diagnosen typ 2 diabetes. De deltog vid traditionella livsstilsinterventioner på Livsstilsmedicin Österåsen, och erbjöds att även testa den virtuella skogen medhjälp av VR headsets. Studiedeltagarna uppmuntrades att testa den virtuella skogsmiljön i ett avskilt rum utan sällskap sittande i en bekväm fåtölj. De gjorde en självbedömning före och efter interventionen med hjälp av ett formulär där de kunde kryssa för olika grader av sinnesstämning.
Följande huvudresultat erhölls när deltagarna intervjuades i grupp, positiva såsom negativa upplevelser av den virtuella miljön:
- Den praktiska hanteringen av själva VR-headset beskrevs som användarvänlig, manualen som följer med underlättade hanteringen.
- Vid användning av VR headsets uteslöts inte helt ljud utifrån (t ex röster utanför rummet), detta upplevdes som störande.
- Förväntningarna på “skogsfilmen” uppfylldes inte helt, somliga beskrev skogen som “livlös, för tyst, för lite händelser”.
- Det var värdefullt att få denna feedback av deltagarna, så vi kan justera metoden och dess förutsättningar inför den fortsatta studien, säger Monika Norberg, forskare vid Umeå universitet. Kunskapen kommer att leda till justeringar både relaterat till utrustningen (t ex. komplettering med headphones i två olika utföringar för att minska risken för distraktion) samt innehåll och kvalitet av filmerna som används i VR headsets (en ny variant av skogsfilmen producerades, som visar skogsmiljön i en annan årstid med mer fågelljud och vindbrus). Vi kommer också att att vara tydligare med att beskriva skogsfilmernas innehåll för att förebygga orealistiska förväntningar, i samband med information och rekrytering av nya studiedeltagare.
Utvärderingen av insamlat datamaterial från sinnesstämningsenkäten visar att det fanns känslor av rastlöshet och spändhet även efter interventionen. Erfarenheter från tidigare studier i naturlig miljö visar på liknande svårighet att varva ner. För att underlätta och hantera de känslor som kan uppstå, kommer deltagarna fortsättningsvis, att få instruktioner till andningsövningar som ett verktyg för att bemästra dessa känslor.
Studiens mervärde
Anslaget gjorde det möjligt att realisera pilotstudien inför det planerade projektet, där vi ska undersöka effekten av vistelse i verklig skog och virtuell skog, som tillägg till traditionella livsstilsbehandlingar för personer med diagnosen typ 2 diabetes. I pilotstudien var fokus att testa den tekniska utrustningen, det vill säga VR headsets, samt utvärdering av testpersonernas upplevelse av den virtuella skogsmiljön. Att kunna använda naturbaserade interventioner även i virtuell design ökar tillgänglighet till naturens positiva effekter för människor som inte kan ta sig ut i naturen, t ex äldre människor, personer med funktionsvariationer eller för dem som befinner sig i livets slutskede.
Redan i ett första skede tillförde pilotstudien ny kunskap om användbarheten av virtuell skogsmiljö. Som framgår av resultatbeskrivningen behöver hänsyn tas till aspekter som har betydelse för genomförandet av interventionen.
- Vi vill poängtera att dessa medel har haft stor betydelse för möjligheten att kunna starta upp ett samarbete mellan SLU och institutionen för omvårdnad och institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, både vid Umeå Universitet, berättar Ann Dolling, forskare vid SLU.
Fortsatta studier
Samarbetet kommer att fortsätta och kontakter som knutits har lett till en ansökan om ytterligare medel för ett BotniaAtlantica-projekt, som sannolikt kommer att leda till nya internationella forskningssamarbeten.
Fyra nya studiedeltagare kommer att få möjlighet att testa den virtuella skogsmiljön med de justeringar som genomförts och efter utvärdering av datamaterialet, fortsätter planeringen av forskningsprojektet med beaktning av den nyvunna kunskapen.
Medverkande i projektet:
- Ann Dolling från institutionen för skogens ekologi och skötsel (Fakulteten för skogsvetenskap, SLU)
- Benno Krachler från institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
- Kristina Lämås från institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.
- Monika Norberg från institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.
