Vi uppmärksammar Världsmalariadagen!

Senast ändrad: 24 april 2025

Vi uppmärksammar Världsmalariadagen den 25 april genom att lyfta fram några av SLU:s forskningsprojekt om malaria inom forskningsområdet One Health.

Växter kan bota myggor från malariaparasiten

Malariamyggor kan använda växter för att bota sig själva från malariaparasiten. I ett pågående forskningsprojekt studerar SLU-forskare hur malariamyggor interagerar med växter i sin naturliga miljö.

‒ Myggor kan använda sig av växter som en profylax för att minska sannolikheten att bli smittade och läka sig själva, berättar Rickard Ignell, forskare vid SLU. Men om myggan suger på fel växt så kan den i stället främja utvecklingen av parasiten, varnar Rickard Ignell.

Nu vill forskarna använda informationen för att ge vägledning om vilka växter man ska plantera i ett samhälle för att utveckla nya bekämpningsmetoder.
‒ Myggor tycker till exempel väldigt mycket om att suga växtsaft från vissa odlade grödor, vilket skulle kunna ha en stor påverkan på ett samhälle.

Forskarna märkte att myggorna attraherades av vissa växter, men vet ännu inte om växterna har en positiv eller negativ effekt på malariaparasiterna, något som de nu vill undersöka vidare.
‒ Många av växterna som de attraheras till innehåller substanser, så kallade sekundära metaboliter, som vi redan känner till påverkar malariaparasiten negativt.

Risk för malaria i Sverige i ett framtida klimat?

Det allt varmare och blötare klimatet gör att risken ökar för att nya sjukdomar når oss från myggor och fästingar.

Ett porträttfoto av en mann i skägg. Foto.

– Om jag blickar tjugo år framåt ser jag tyvärr en ökad spridning av sjukdomar som sprids via myggor i Europa på grund av att vi får ett varmare klimat, säger Rickard Ignell.

Sjukdomar som West Nile-feber, denguefeber och malaria sprids alla via vissa myggarter till människor. På senare år har det varit sporadiska utbrott av denguefeber och malaria i södra Europa, medan West Nile-feber spridit sig så långt norrut som till Tyskland. Det är svåra sjukdomar där botemedel saknas i dag.

Att vi hade malaria i Sverige fram till 1930-talet är inget vi längre tänker på, och frågan är vad vi behöver göra för att inte hamna där igen.

– Vi fick bukt med malaria när vi dikade ut våra våtmarker och separerade djur från människor, men när vi nu introducerar mer öppna dagvattensystem i tätbebyggt område behövs mer kunskap om hur vi kan minska risken för smittspridning av sjukdomar via myggor, säger Rickard.

Forskningen kopplar till SLU:s arbete inom det tvärvetenskapliga konceptet One Health om interaktioner mellan human-, djur-, växt- och ekosystemhälsa.
‒ Vår forskning kopplar ihop växthälsa, djurhälsa och människors hälsa med omgivande miljö, och hänger samman med hälsoeffekter av insekticider och andra miljögifter, säger Rickard Ignell.

Mer om One Health-forskningen vid SLU