Under en solig oktoberdag hölls One Health Day för andra året i rad på SLU:s samtliga campus med videolänk mellan orterna. Programmet lockade drygt 80 deltagare och bjöd på en bred palett av ämnen: från biologisk mångfald, miljöföroreningar, komparativ medicin, infektionssjukdomar, till klimatförändringar – hur dessa påverkar vår gemensamma hälsa. Dagen syftade till att ge en översikt över pågående forskning genom att presentera ett urval av forskning kopplat till One Health-konceptet. Under pauserna fick deltagarna möjlighet att samtala med varandra och knyta nya kontakter för framtida projekt. De inbjudna talarna kom från SLU, Uppsala universitet, Umeå universitet och Lunds universitet.
One Health – en värld, en hälsa
One Health är ett tvärvetenskapligt synsätt som ger en helhetssyn på hälsa och det är ett angeläget forskningsområde där SLU:s forskning och expertis bidrar med ny och viktig kunskap, både nationellt och globalt. One Health handlar om hälsorelaterade frågor i gränssnittet mellan djur, människor och ekosystem.
Vi står idag inför många avgörande frågor kopplade till hälsa, både för oss människor, djur och våra ekosystem, såsom ökad spridning av infektionssjukdomar och antibiotikaresistens, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar. För att lösa de komplexa utmaningar vi står inför krävs samarbete mellan forskare från olika discipliner. SLU bidrar här med viktig kunskap inom flera ämnesområden, såsom veterinärmedicin, agronomi, ekonomi, biologi, ekologi, vatten, skog och samhällsvetenskap.
– Vårt mål med att arrangera en heldag om One Health är att visa upp den imponerande bredd av forskning som finns vid SLU och som länkar till One Health-konceptet. Nästan all forskning vid SLU tangerar hälsa på något plan, menar Susanna Sternberg Lewerin, programchef för framtidsplattformen SLU Future One Health.
– Vi vill att fler av våra forskare ska känna sig involverad i konceptet, och förhoppningsvis inspireras av varandras forskning och kanske bli nyfikna på detta tvärvetenskapliga angreppssätt att se på hälsa, fortsätter hon.
Några reflektioner från deltagare
Vi passade på att ställa tre frågor till två av deltagarna under en paus: Oliver Moore, postdoktor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi och Linley Chiwona Karltun, forskare vid institutionen för stad och land.
Hur relaterar din forskning till One Health-konceptet?
– Jag arbetar inom området "miljö" och "växter" vilket har en stark koppling till One Health-konceptet, berättar Oliver. I mitt nuvarande postdoktorala arbete forskar jag om hur markförvaltningsmetoder (typer av växelbruk och gödslingsnivåer) påverkar ödet för nitratgödselmedel på olika platser i Sverige. Det bredare målet är att öka kväveanvändningseffektiviteten för förbättrade skördeutbyten, minska kväveavrinning till miljön och minska utsläppen av lustgas – vilket har allvarliga konsekvenser för den bredare miljön. Min doktorsavhandling handlade om arsenikmobilisering i grundvatten, vilket har en allvarlig inverkan på människors hälsa.
– Min forskning fokuserar på samspelet mellan livsmedelssystem, hälsa och fattigdomsbekämpning, främst med inriktning på kvinnor på landsbygden där det råder osäkerhet kring tillgången på livsmedel och därmed deras försörjning, berättar Linley Chiwona Karltun. Den förändrade definitionen av livsmedelssäkerhet, som nu inkluderar mer än bara tillgång, tillgänglighet, användning och stabilitet, kräver att jag som forskare även beaktar frågor om handlingskraft och hållbarhet. Detta stämmer väl överens med One Health-konceptet. Jag är för närvarande del av en internationell grupp som diskuterar säkerhet och bearbetning av kassava. Klimatförändringar i Demokratiska republiken Kongo (DRK) ökar cyanidhalterna i vattnet nedströms från kassava-blötläggningsdammar, en vanlig bearbetningsmetod. I Malawi tvingar långvarig torka samhällen att äta bittra rötter, som kräver omfattande kokning och vattenbyten för att vara säkra att äta. One Health-ansatsen betonar vikten av att förstå livsmedelsbearbetning och kulturella matpreferenser.
Några höjdpunkter från dagen?
– Med en bakgrund inom miljögeokemi var jag mycket intresserad av arbetet med kvicksilvercykling i vattenmiljöer och hur detta varierar mellan geografiska områden (t.ex. har Sverige låga Hg-koncentrationer i vatten och höga koncentrationer i fisk, men motsatsen gäller i Kina). Jag var också mycket intresserad av effekterna av kadmiumförorening på grödor i södra Sverige, säger Oliver.
– Jag uppskattade verkligen kaffe- och lunchrasterna med tid för interaktion, säger Linley. Jag träffade några nya forskare som jag nu har etablerat en kontakt med. Jag fick också en aha-upplevelse av Kevin Bishops presentation om kvicksilver, skogar och kopplingen till vatten och fisk. Varför finns det mer kvicksilver i svensk fisk än i fisk från etiopiska sjöar? Vi vet inte varför! Ju större fisk, desto mer kvicksilver – som tonfisk. Hmmm..jag som trodde att jag var okej med tonfisk!? Allt ska väl konsumeras med måtta, antar jag.
Fick du några nya insikter som du inte kände till eller tänkt på tidigare?
– Generellt sett tycker jag att det var mycket intressant att höra hur alla dessa ämnen hänger ihop. Som forskare blir vi ofta så insnöade på våra specifika forskningsområden att vi tappar helhetsperspektivet, säger Oliver.
– Det var faktiskt därför jag anmälda mig till denna dag. För att lyssna på Frauke Ecke prata om rewilding (återvildning) kontra återställande av skogsekosystem. Hennes huvudbudskap var att förlust av biologisk mångfald ökar risken för sjukdomar. Det finns så kallade skogar – mestadels bara tall-monokulturer drivna av kommersiella intressen. Det påminde mig om vår forskning om marknadsdriven skogsplantering i Etiopien”, säger Linley. Mycket intressant!
Avslutningsvis..
– Kul att se så många kollegor från olika delar av SLU här, prata och utbyta erfarenheter med varandra, säger Elisabeth Rajala, forskare vid institutionen för husdjurens biovetenskaper och koordinator för SLU Future One Health. Hon fortsätter:
– Jag tycker det råder en ökad medvetenhet kring One Health nu jämfört med bara för bara några få år sedan. Kanske är det en pandemieffekt? Covid-19 satte verkligen One Health på agendan – att allt hänger samman – djur, människor och vår miljö, menar hon.
