Att jobba med hjärtat – En studie av grön omsorg ur genus- och entreprenörskapsperspektiv

Grön omsorg finns i skärningspunkten mellan landsbygdsutveckling, entreprenörskap, en välfärdsstat öppen för privata vårdgivare och ett samhälle präglat av genus. Grön omsorg och dess hinder och möjligheter kan därmed förstås på flera olika sätt, ur olika perspektiv. En växande forskning visar att det är vårdande, rehabiliterande och hälsobringande att vara med djur – bland växter och i natur.

Kunskap saknas om hur gröna omsorgsverksamhet ska organiseras

Även om det finns forskning om de positiva effekterna, saknas både kunskaper om och visioner om och praktiker för hur dessa gröna omsorgsverksamheter kan organiseras på ett bra sätt. Det råder osäkerhet för vem de ska erbjudas – individer som betalar ur egen ficka eller som en allmän offentlig välfärdstjänst – vem som ska tillhandahålla verksamheter, samt hur de människor och organisationer som tillhandahåller verksamheter kan få goda förutsättningar och villkor för att bedriva bra verksamheter.

Att öka kunskapen genom intervjuer

Syftet med det forskningsprojekt som rapporteras här är att öka kunskapen om grön omsorgsverksamhet på lantgårdar i Sverige i genus- och entreprenörskapsperspektiv. Vi har studerat tolv gröna omsorgsverksamheter på olika platser i Sverige och vi har intervjuat 8 män och 11 kvinnor, som är aktiva i verksamheterna.

Ett begränsat fenomen i Sverige

Våra resultat visar att grön omsorg är ett relativt begränsat fenomen i Sverige och att trenden inte förefaller vara expansion, såsom i andra länder som Norge och Nederländerna, även om enstaka gårdar expanderar sin verksamhet. Resultaten visar att grön omsorg görs ”med hjärta och kropp”. Alla de intervjuade personerna är motiverade att bedriva grön omsorg för att skapa hälsa och livskvalitet för deltagarna genom att bruka djur och natur på olika sätt.

De flesta verksamheter vi har intervjuat tillhandahåller daglig verksamhet enligt LSS för vuxna människor med olika funktionsvariationer och i något fall social omsorg enligt SOL. De agerar därmed på en så kallad offentlig marknad, som styrs och kontrolleras av flera olika myndigheter. Vi ser att olika kommuner och olika verksamheter har hittat skilda organisatoriska lösningar för att kunna erbjuda grön omsorg till sina deltagare.

Ekonomin är ett problem

Den stora utmaningen för samtliga aktörer är kontrakten med kommuner, landsting eller andra organisationer och/eller individer, som är beredda att betala för deras tjänster. Tillräckligt höga ersättningsnivåer, för att täcka kostnaderna, och tillräcklig långsiktighet i kontrakten, för att kunna planera och utveckla verksamheterna, tycks vara svårt att åstadkomma.

Bara i något enstaka fall är den intervjuade nöjd med den ekonomiska ersättningen. I något fall är ersättningen obefintlig eller marginell och verksamheten bedrivs i stort sett ideellt.

Att bevara gården och familjen i en levande landsbygd

För lantbrukarna på de aktiva gårdarna är liv på gården, att bevara gården i familjen och en levande landsbygd viktiga motiv. Vi finner starka inslag av landsbygdsentreprenörskap som skapar sociala värden och värden för den bygd där det finns vid sidan om ekonomiska värden – och inte främst en inkomstkälla som möjliggör lantgårdars överlevnad.

Vi ser att de gröna omsorgsverksamheterna utvecklar människor, landsbygd och i viss mån också djur och natur, bland annat genom ett ”anknytande lantbruk” som skapar relationer människor emellan och mellan människor och djur.

Genus och grön omsorg

När det gäller genus ser vi att grön omsorg innebär, både, en reproduktion av genusmönster och ett visst mått av förändring. Genusarbetsdelningen är ofta traditionell genom att männen ofta jobbar utomhus med maskiner och stora djur, medan kvinnorna sköter matlagning och smådjur. Kvinnorna har haft hand om barnen (när de var små) och männen sköter skogsbruket och jagar. Samtidigt har vi sett män som omskapat sin identitet, från bonde till ”omsorgsgivare”.