Om SLU Skogsskadecentrum

Styrgrupp

Styrgrupp för SLU Skogsskadecentrum utses av SLU:s rektor. Gruppen består av representanter från SLU samt externa representanter. Styrgruppen fastställer planer, budget och rapporter för centret. 

Ledning och kommunikation

SLU Skogsskadecentrums ledning består av en föreståndare, två biträdande föreståndare, en koordinator och en kommunikatör. Dessa har till uppgift att leda, koordinera och följa upp centrets verksamhet. 

Referensgrupp och kontaktpersoner

Referensgruppen, som är oberoende, lämnar synpunkter på den praktiska tillämpningen för inkomna ansökningar, bidrar med bristanalys för samhällets behov och kan föreslå idéer och fokusområden till ledningsgruppen. För att förmedla information mellan de institutioner och enheter inom SLU som arbetar med skogsskador och SLU Skogsskadecentrum finns en kontaktperson vid varje berörd institution eller enhet.

Vision

Vi skapar och samlar kunskap och kompetens för skogens hälsa.

Verksamhetsidé

SLU Skogsskadecentrum bedriver forskning, analys och övervakning av skogsskador. Med fokus på ansvarsfullt brukande av skogen, bevarande av naturvärden och biologisk mångfald bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling under förändrade klimatförhållanden. Det gör vi genom att utveckla kunskap och kompetens för att rusta den svenska skogen för dagens och framtidens risker för skador.

Generell målbild

• SLU Skogsskadecentrum ska vara ledande i kunskapsutveckling inom skogsskadefrågor i Sverige.
• Den kunskap och de metoder som SLU Skogsskadecentrum utvecklar ska kännetecknas av hög kvalitet och ligga i vetenskaplig framkant.
• SLU Skogsskadecentrum ska verka för nätverk och samverkan som främjar kunskapsutbyte gällande boreala och tempererade skogar mellan aktörer inom området.
• Alla forskare och analytiker som jobbar med skogsskador ska känna en tillhörighet med SLU Skogsskadecentrum. En inkluderande miljö ska erbjudas och genomsyra SLU Skogskadecentrums arbete.
• SLU Skogsskadecentrum verkar för att vetenskapliga resultat och data blir kända och nyttjas i samhället, på kort och lång sikt. Det innefattar även övervakningsdata, analyser, prognoser och metoder som är betydelsefulla för forskning och skötsel. Inte minst i ett förändrat klimat och med hänsyn till olika brukningsmetoder.

Vårt uppdrag är att förebygga, övervaka och ta fram kunskap för hantering av skogsskador orsakade av en bredd av skadegörare. Vi tar tillvara på befintlig verksamhet inom SLU rörande skogsskadefrågor. Det gör vi på uppdrag från regeringen. Det innebär att vi:

• Sammanställer befintlig kunskap och identifierar kunskapsluckor kring abiotiska och biotiska skogsskador. 
• Genererar ny kunskap för att förebygga skogsskador. 
• Kompetensutvecklar inom akademi, myndighet och praktiskt skogsbruk i skogsskadefrågor och skogssbrukets klimatanpassning. Kompetensutveckling sker genom grund- och forskarutbildning samt fortbildning. 
• Övervakar kontinuerligt skador och populationer av kända skadegörare. 
• Löpande analysera risker för skadeutbrott och deras konsekvenser.
• Förvaltar inventeringsmodellen Nationell riktad skogsskadeinventering (NRS) för inventeringar och sammanställningar vid skadeutbrott. 

Vårt arbete sker i nära samarbete med Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter. 

Vi analyserar löpande nationella risker för skadeutbrott baserade på befintliga data. Vi tar fram riskkartor, utarbeta underlag för hur risker går att minska och gör konsekvensanalyser. Vi gör sammanställning av befintlig kunskap och identifierar områden där kunskap saknas. I samband med skadeutbrott och andra händelser kan vi bidra med kunskapsstöd. Våra analyser sker inom områden för skador orsakade av:

• Insekter
• Svampar, bakterier och virus
• Vilt
• Brand och torka
• Vind och snö
• Socioekonomiska konsekvenser av skador

Läs mer om Analysfunktionen hitta kontakter för analys.

Vi gör löpande insamling av data om skador och populationer av skadegörare i svenska skogliga ekosystem. Det är en viktig del av vårt arbete inom SLU Skogsskadecentrum för att kunna följa skadeutbrott över tid. Data bidrar med viktigt information och underlag framför allt till våra analyser men användning sker även för forskning.

Vår inventering är delvis integrerad i Riksskogstaxeringen. Det gör vi för att få underlag om skador och populationer av skadegörare som sen tillsammans med annan data kan sättas i ett större skogligt perspektiv. Vi gör även tematiska övervakningar för att få information om klövvilt, barkborrar och svampar. Vi förvaltar modellen för åtgärdsorienterad skadeinventering kallad Nationell Riktad Skadeinventering som är ett stöd till myndigheter och markägare.

Här kan du läsa mer om arbetet med miljöövervakning.

Forskarskolan vid SLU Skogsskadecentrum ger doktorander en omfattande kompetens inom skogsskador. Vår forskarskola är en viktig komponent både för kunskapsutveckling inom skogsskador och för kompetensförsörjning inom universitet, forskningsinstitut, myndigheter och skogsföretag. Forskarskolan är öppen för alla forskarstudenter inom SLU. Vi samarbetar med externa aktörer som bjuds in att medverkar i utbildningen.

Mer information och anmälan till forskarskolan.

Granplantor. Foto: Anne Honsel.

Forskning är en viktig del av vår verksamhet. Vi bidrar med ny kunskap om skogsskador och skogsskadegörare och skapar genom det förutsättningar för den svenska skogens hälsa. Vår forskning utvecklar kunskap, modellverktyg och tekniker för att förebygga och hantera skogsskador. Forskningsprojekten är både initiativdrivna och baserat på aktuella behov inom området.

Här kan du se alla våra projekt.

SLU Skogsskadecentrums styrgrupp består av:

• Göran Eriksson, Dekan SLU (ordförande)
• Torleif Härd, Dekan SLU
• Pernilla Christensen, Prodekan SLU
• Dan Rydberg, Skogsstyrelsen
• Magnus Thor, Skogforsk
• Anders Broby, Naturvårdsverket

Referensgrupper

SLU Skogsskadecentrum har två externa oberoende referensgrupper. Den ena referensgruppen består av representanter från markägare medan den andra referensgruppen består av representanter från myndigheter och andra intresseorganisationer. Båda grupperna bidrar med analys för samhällets behov och kan föreslå inriktning och fokus på verksamheten till ledningsgruppen för centret.

Referensgrupp med markägare består av representanter från:

• Sveaskog
• Stora Enso Skog
• Södra
• SCA
• Mellanskog
• Skogsstyrelsen
• Norra skog
• Holmen Skog AB
• LRF Skogsägarna
• Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter

Adjungerad: Skogsstyrelsen

Referensgrupp med myndigheter och andra intresseorganisationer består av representanter från:

• Naturvårdsverket
• Jordbruksverket
• MSB
• Skogforsk
• Skogsstyrelsen