Växternas växtsäsong - fördjupning

Den tydligaste biologiska effekten av ett varmare klimat är att växtsäsongen förändras. Med mildare vintrar och tidigare vårtemperaturer startar växterna sin växtsäsong tidigare. Effekterna av klimatförändringen på hösten och växtsäsongens avslutning är dock inte lika väl dokumenterad eller förutsägbar.

Grundläggande effekter

När tajmingen och längden på växtsäsongen förändras får det i sin tur effekt på grundläggande ekosystemtjänster och ekosystemegenskaper med koppling till samhällsekonomi, hälsa och naturvård. En längre växtsäsong leder till större skogstillväxt och mer biomassa. Det påverkar även utbytet av växthusgaserna vattenånga och koldioxid mellan ekosystemen och atmosfären. Allergikerna får också se perioden med pollen tidigarelagd och en längre växtsäsong skapar utrymme för pollenproblematik från nya arter.

Det är svårare att förutsäga vilka av de befintliga arterna som gynnas respektive missgynnas av förändringen. Särskilt intressant är om och hur ekologiska samspel, såsom tajmingen mellan skadeorganismer och deras värdväxter samt mellan pollinatörer och de växter de pollinerar påverkas.

Hösttecken lika viktiga som vårtecken

Olika arter, olika faser under året och olika regioner påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Generellt sett är tidigareläggningen av vårstarten störst för de arter som är tidiga på våren. Ju närmare midsommar vi kommer desto mindre verkar förändringen vara. Det finns dock ett stort frågetecken kring tajmingen av höstlövsfärgerna hos lövträd. För att följa, förstå och förutse de grundläggande effekterna av en förändrad växtsäsong måste vi dokumentera avslutet av växtsäsongen likaväl som dess start.

Dagslängd och hösttemperaturer påverkar höstlövsutvecklingen, men forskningsresultat visar att även tidpunkten för lövsprickningen är en viktig faktor för att förklara när höstlövsfärgerna ska utvecklas. Indikatorn ”Växternas växtsäsong” är baserad på perioden mellan lövsprickning och höstlövsfärger för asp, björkar och hägg. Såväl höstlövsfärger som lövsprickning har tidigarelagts enligt denna indikators dataunderlag, figur 1.

 Även för indikatorn Vårtecken, så är det stora regionala skillnader (figur 3), där framför allt norra Sverige inte har lika stor förändring av vårtecknen som i södra Sverige. Detta beror troligen på att snötäcket i norra Sverige fördröjer vårstarten.

Figur 1: Skillnad i växtsäsongens längd samt start av lövsprickning och höstlövfärgning (antal dygns avvikelse från medelvärdet för referensperioden 1873-1951). Åren till och med 1922 avser 10-årsmedelvärden. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre och den fenologiska fasen startat senare jämfört med det historiska medelvärdet. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare och startat tidigare jämfört med det historiska medelvärdet.

Stor mellanårsvariation, stor förändring

Fenologiska data, det vill säga data om naturens kalender, uppvisar stor variation mellan år. Tidiga vårtecken, som blåsippornas blomningsstart, kan skilja sig 1-2 månader mellan år. I regel minskar denna mellanårsvariation från vår till midsommar, vilket också bekräftas i det historiska dataset som vi använder som referensdata till denna indikator. Där kan vi också se att mellanårsvariationen inte är alls lika stor för lövsprickning och höstlövsfärger som för tidigblommande vårtecken. Den stora mellanårsvariationen gör det svårare att urskilja och statistiskt säkerställa långsiktiga förändringar och trender.

I indikatorn ”Vårtecken” har vi lagt samman fem välkända vårtecken: blomningsstart för tussilago, vitsippa, sälg och hägg, samt lövsprickningen för björkar. Trots den stora mellanårsvariation som finns i denna indikator kan vi se att det är en stor tidigareläggning för dessa vårtecken, som alltså representanter perioden från de tidigaste vårtecknen till vårens avslutning i form av lövsprickningen, figur 2.

Figur 2: Skillnad i vårtecknens ankomst (antal dygns skillnad jämfört med medelvärdet för referensperioden 1873-1951). Åren till och med 1922 avser 10-årsmedelvärden. Ett positivt värde anger att vårtecknen  startat senare jämfört med det historiska medelvärdet. Ett negativt värde anger att vårtecknen startat tidigare jämfört med det historiska medelvärdet.

Figur 3. Kartan visar variationen på indikatorn Vårtecken mellan olika regioner i Sverige under 2023. Skalan är relativ, d.v.s. visar antal dagar som starten på årets vår avviker från det normala (uträknat för referensperioden 1873-1951) i varje område.

Klimatförändringens olika faktorer

Växter är i stor utsträckning temperaturstyrda och vårutvecklingen drivs i hög grad av de temperaturer som gäller nära inpå blomning och lövsprickning. Starten av vårfaserna kan dock påverkas av andra faktorer som höst/vinter-temperaturer, snötäcke och tjäle. För tillväxten under året spelar så klart också markvattentillgång en viktig roll och sommartorka beräknas bli en framtida effekt av klimatförändringen som kan påverka växters fenologi och tillväxt.