Kontaktinformation
Michael Gundale, Professor, Programledare T4F
2021 startar T4F i en ny fas med en ny forskningsplan för de kommande fem år. Den nya planen har inte enbart nytt innehåll utan även några omstruktureringar som bjuder på helt nya möjligheter. T4F jobbar med vilka träd det ska finnas i skogarna i framtiden: Vilka egenskaper behöver dem i tiderna av klimatförändring? Vilka egenskaper ger mest nytta för samhället och vilka kan bidra till en cirkulär bioekonomi? Vilka träd har sådana egenskaper? Hur kan vi förbättra trädodlingen så att vi får träd som klarar framtidens utmaningar? Eftersom träd behöver lång tid tills de blir stora och en riktig skog som man kan skörda, måste man vid plantering idag fundera på hur förhållanden kommer att se ut under de kommande decennier, alltså om 20, 30 och mer år. Med datorstyrda modeller kan forskarna visa både hur klimatet kan utvecklas samt dem kan förutsäga vad detta betyder för träden, både befintliga och framtidens träd.
Precis som tidigare är T4F organiserad i teman. Det som förändras i den nya programperionden är, att teman blir mer institutionsövergripande istället för att ha en specifik organisation tätt förknippad med ett tema. Detta kommer att skapa synergier mellan institutionerna och att underlätta samarbete mellan institutionerna. Här presenteras kort de enstaka teman och involverade institutionerna listas nedanför.
Uppgiften i Tema A är att utforska hur man förädlar träd på det mest efficienta sätt för att optimera produktion och trädens hälsa och motståndskraft. Nytidens metoder som genomik kombineras med klassisk förädling.
Framtidens klimatförändrignar kommer att kräva nya verktyg inom skogsbruk. Att förbereda för använding av exotiska träslag samt inhemska träslag som inte används mycket idag är en uppenbar väg att gå. Tidigare planterade forskningsskogar kan hjälpa till att visa riktningen för framtida skogens sammansättning, men även nya experiment med dagens kunskap om träslag och förädling behöver planteras för framtidas forskare att utvärdera.
Borreala skogar har mera än två gånger så mycket kol lagrad i sin jord än som finns i all biomass från levande träd. Markens kolförråd representerar balansen mellan kol input från växande skog och kol output som drivs av markens mikrobiom. Både, skogens sammansättning samt mikrobiomet i marken kan variera i kvalité och kvantité. Skogsbruk har mycket inflyte på både in och output och därme stor potential att påverka markens kolförråd. Tema C charakteriserar hur skogsbruk påverkar kolförrådet i marken!
Umeå Plant Science Centre UPSC
Koordinator Nathaniel Street
Koordinator Michael Gundale
Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap
Koordinator: Urban Nilsson
Koordinator: Mari Suontama
Michael Gundale, Professor, Programledare T4F