Forskarporträttet Tema 1 - "Inte rädd för debatten"

– En vanlig missuppfattning är att vi alltid för in gener från andra växtarter, eller till och med djur, i våra transgena träd. Det är fel – den mest typiska användning av tekniken är att vi slår av och på aspens egna gener. Mutationer med dessa effekter inträffar hela tiden i naturen hela tiden, men nu kan vi göra det mera kontrollerat.

Stefan Jansson betonar att forskningen kring aspens genom i första hand är grundforskning, men viktig grundforskning som kan leda till värdefull tillämpning på längre sikt. Aspen har många goda egenskaper – den är lättodlad och snabbväxt. Det gör att den passar bra för att lära sig mer om hur generna styr tillväxtrytm, vedkvalitet och tillväxt.

Han är inte rädd för att ta debatten med dem som är kritiska till genomforskningen, och han deltar i både tidningar och radiointervjuer för att sprida sin vision. Nu hoppades han att forskarna kunde ha fått ett mer generellt tillstånd för att testa asparna i fält. Tillståndet borde gälla alla gener, inte som idag när det bara ges tillstånd för en modifiering i taget, under rigorösa säkerhetsbestämmelser.

– Argumentationen mot våra fältförsök har varit märklig, tycker Stefan Jansson. Det har sagts att forskningen är "farlig", men ingen har kunnat klargöra på vilket sätt den skulle vara farlig. Motståndarna använder i stället olika konstlade motiv.

Den banbrytande kartläggningen av granens genom var också i huvudsak grundforskning. Den har dessutom bidragit till att skynda på teknikutvecklingen. Idag är det både enklare och billigare att sekventiera ett genom, jämfört med när Hugo-projektets kartläggning av människans arvmassa startade.

– I vårt samarbete med SciLife Lab i Stockholm lyckades vi på en vecka få fram mer DNA-sekvens än vad Hugo-projektet hade klarat av på tio år, säger han.

Även om arbetet med granens genom i huvudsak är grundforskning ser Stefan Jansson flera möjligheter för framtiden. Den gran som studerades ingick i Skogforsks förädlingsprogram. Nu startar kartläggningen av hela förädlingspopulationen – då handlar det om 2000 granar och tiotusentals genetiska markörer.

– Här har vi ett unikt material att studera eftersom Skogforsk har så mycket data om dessa granar från både fält och växthusförsök.

Om Stefan Jansson

När Stefan Jansson var ung och aktiv fältbiolog i Härnösand drevs han av en önskan att förstå hur allt i naturen hänger ihop. Samma drivkrafter ligger bakom hans arbete som skogsgenetisk forskare ­– all biologisk variation utgår ju från generna. Forskningsbanan startade med doktorandutbildning 1986, då med uppgiften att försöka hitta sekvensen för EN gen i tall. Sedan dess har han varit trogen Umeå universitet och UPSC Berzelii Center, där han har en professur i växters cell- och molekylärbiologi.

/ Text Mats Hannerz