Föryngring – klimat, störning, ekologi

Hur påverkas plantetableringen av bottenskiktets sammansättning? Det är en av frågorna som studeras i projektet. Foto Mats Hannerz.

Forskningsområden

Fjädermossor, ris och plantornas etablering efter störning

I detta doktorandprojekt undersöker Babs Stuiver hur etableringen av naturligt föryngrade trädplantor påverkas av störningshistorik och olika abiotiska och biotiska faktorer. Fjädermossornas roll (väggmossa, husmossa, kammossa) har särskilt stort fokus, då deras förmåga att fixera kväve kan påverka plantornas utveckling. Finns det ett "window of opportunity" efter en störning där föryngringen har som bäst chans? Resultaten kan ge vägledning om hur mossor och ris påverkas av skogsbruksåtgärder på olika ståndorter, och hur särskilt mossorna påverkar trädens föryngring.

Brandens effekter på trädens föryngring och markförhållanden

Hur påverkas trädplantorna av bränder med olika brandintensitet och träkolssammansättning. En del av detta projekt går ut på att undersöka hur kol från avverkningsrester påverkar träden och de biogeokemiska kretsloppen.

Varför växer contortan bättre i Sverige?

Contortatallen växer bättre än svensk tall när den odlas i Sverige, men i sitt hemland Kanada har den inte samma försprång. Kan det bero på egenskaper i marken som vi inte känner till?

Effekterna av luftburen kvävedeposition på ekosystemets kolbalans och trädens tillväxt

I detta projekt undersöks hur biomassan ovan mark påverkas av simulerad kvävedeposition, och hur det i sin tur påverkar kolbindningen.

Viktiga resultat

Mykorrhiza-svamparna ger kolupplagring

En skog som inte har brunnit på länge bygger upp ett kollager. Tidigare har man hänfört denna kolackumulering till nedbrutna växtdelar, men projektet har visat att kolet snarare kommer från nedbrutna mykorrhizasvampar. Resultaten har publicerats i Science och kommenterats både i Science och Nature.

Fjädermossor viktiga i skogarnas kvävedynamik

Kväve som fixerats av mossassocierade cyanobakterier transporteras till mossvävnaden. Upptäckten visar att fjädermossorna har en stor betydelse för de boreala skogarnas näringdynamik. Resultaten publicerades i New Phytologist som en "Rapid report".

Multistress hos plantor kan se olika ut

Plantor som stressas av en primär stressfaktor (till exempel torka) kan påverkas både positivit och negativt av sekundära stressfaktorer, till exempel betning. Studierna visade också för första gången att plantor som påverkas av flera stressfaktorer samtidigt blir mer eller mindre påverkade beroende på de olika stressfaktorernas intensitet. Upptäckten publicerades i Tree Physiology, där det också fick pryda omslaget.

Mikroorganismer kan förklara contortans höga tillväxt i Sverige

Mikroorganismer i jorden kan förklara varför contortatallen växer bättre i svensk jord än i kanadensisk. I ett växthusförsök användes steriliserad jord som sedan hade inokulerats med kanadensisk och svensk jord. Contortatallen reagerade positivt på tillskottet av den svenska jorden men inte på den kanadensiska. Resultaten publicerades i New Phytologist och kommenterades i samma nummer.

Kvävedeposition har liten betydelse för skogens koldynamik

Tidigare har man betraktat antropogen kvävedeposition som positivt för kolupplagringen i skogen. Resultat från projektet visade dock att påverkan är betydligt mindre än man tidigare har trott. I stället för det tidigare föreslagna 450 enheter C för varje enhet N, visade resultaten att bara 16 enheter C blev bundet för vareje enhet N som tillfördes. Det betyder att kvävedeposition i boreala skogar har en mycket liten roll i den globala koldynamiken. Studien publicerades i Global Change Biology.

Läs mer på den engelska sidan.