Förpackning, plast, olja – och smart odling

Senast ändrad: 25 augusti 2021

Stärkelse från spannmål eller potatis kan bli barriärlager i förpackningsmaterial. Proteinstrukturerna i restprodukter från exempelvis raps och vete kan omsättas i plast. Och växter som oljekål och fältkrassing döljer stora tillgångar av förnybar olja och kan odlas smart för bättre ekonomi och minskat näringsläckage.

Möjligheterna att ersätta petroleumbaserade kemikalier och material med motsvarigheter från växtriket är obegränsade – även om stegen till storskalig produktion är många och långa. Forskningen inom Tema 4 bedrivs i fyra grupper, två i Alnarp och två i Uppsala. Dessa grupper har i sin tur mycket samarbete med att annat SLU-baserat forskningsprogram, Mistra Biotech, det internationella UPSC Berzelii Centre samt världens hittills största icke-kommersiella bioteknikprogram, det EU-finansierade ICON.

- Om vi bara skulle jobba själva skulle det bli alldeles för begränsat, säger professor Li-Hua Zhu, ledare för Tema 4 inom TC4F – och även för ett tema inom Mistra Biotech.

- Idag är kunskap inte bara en aspekt, utan många. Många tillsammans kan uppnå stora framgångar.

Lovande, förnybar olja

Enligt Li-Hua Zhu är produktionen av vaxestrar ur oljekål och fältkrassing ett av de mest lovande resultaten hittills från Tema 4. Med hjälp av gener från jojoba-busken har oljekålen blivit en ännu mer effektiv producent av vaxestrar. Modifieringen har gjorts med en ny teknik, som kallas riktad mutagenes och som i korthet innebär att en jojoba-gen förs in och skapar önskad påverkan, men sedan tas ut igen – medan påverkan blir kvar.

- Detta är mycket intressanta resultat, förklarar Li-Hua Zhu.

- Dessa vaxestrar kan bilda basen i helt förnybara smörjoljor, en jätteprodukt på världsmarknaden. ”Våra” oljor kan visa sig ha bättre egenskaper än sina petroleumbaserade konkurrenter, bland annat högre värmetålighet.

- Våra oljor kan också passa mycket bra i bland annat kosmetiska produkter.

Lättodlade växter

Andra intressanta saker med en ”oljeproducent” som exempelvis oljekål är att den är lättodlad och kan ge god odlingsekonomi. Den innehåller också erukasyra, en fettsyra med många kolatomer och en lång fettsyramolekyl. Genom att öka mängden erukasyra kan produktionskostnaderna minskas. Fältkrassing är en annan växt med stor potential att bli oljeproducent. Den växer än så länge vilt, men skulle kunna bli en bra fånggröda i kombination med exempelvis korn. Kornet kommer upp första året och fältkrassingen andra året, vilket totalt sett innebär mindre plöjning och mindre näringsläckage.

Andra intressanta nyheter från Tema 4 är möjligheterna att producera olja ur växternas blad. Detta är forskning i sin linda, men den är lovande.

Plast från biprodukter

Biprodukterna från exempelvis oljeproduktion ur raps och oljekål samt från stärkelseproduktion ur potatis är också intressanta ämnen inom Tema 4. Detta är växtmaterial som kan bli förnybara förpackningsmaterial. Forskarna studerar hur proteinstrukturerna är kopplade till funktionalitet i material.

- De här biprodukterna kan bland annat användas till plaster för förpackning, berättar Li-Hua Zhu.

Stärkelse från spannmål och potatis har också potential för förpackningsindustrin, i det fallet framför allt som barriärlager.

Och inte nog med detta. Forskarna inom Tema 4 har kommit på att det också går att få fram olja ut potatis.

- Möjligheterna är verkligen oändliga och det är mycket viktigt att det här forskningsprogrammet får fortsätta och att vi slipper slösa så mycket tid på att söka nya pengar, tycker Li-Hua Zhu.


Kontaktinformation