Skrämsel och barriärer

Masonitgubbar

Vid framför allt Tåkern i Östergötland har man under de senaste åren med mycket god framgång använt sig av masonitfigurer, av typen arméns helfigurer, för att skrämma bort tranor, gäss och sångsvanar från skadekänsliga fält. Figurerna har bäst effekt om de sätts upp direkt efter att man har skrämt fåglarna med någon annan metod, till exempel nyårsraketer.

I Östergötland tillverkas masonitfigurerna av länsstyrelsens personal. För detaljer angående mått, material och tillverkning – kontakta länsstyrelsen Östergötland (Karl-Martin Axelsson 013-196075).

Playwoodfigurer

Vid Kvismaren använder man sig av en typ av halvkroppsfigurer i playwood med fladdrande plastband. Vitmålade figurer har visat sig ha bättre skrämseleffekt än träfärgade. Andra färger har inte provats.

För detaljer angående mått, material och tillverkning – kontakta Skrämselkonsulent Pär Nilsson 070-603 20 13 (Örebro län).

Käppar med avspärrningsband

Vid Kvismaren använder man också käppar med fladdrande plastband. De sätts ut på känsliga fält med cirka 30 meters avstånd mellan varje käpp, helst innan fåglarna har börjat göra skada. För att hindra fåglar från att gå från stubbåker eller annat område de får vara på, in i oskördad gröda sätter man även upp dessa käppar längs med kanten av fältet som avskräckande avgränsning.

Avspärrningsband finns att köpa i välsorterad bygghandel.

Flaggor kan fungera om de används i hög täthet. "Flaggan" består av en gul 125 liters plastsäck (114x74 cm) som monterats på en träkäpp. Käppen ska sticka upp 80-90 cm ovan jord. Antalet bör vara minst 3-6 flaggor per ha. Flaggorna har ingen långsiktig effekt, men kan verka som en effektiv första "akutåtgärd".

"The vigilant helikite" är en heliumfylld drake som kan hålla sig flygande ovanför odlingsfält och andra områden man vill skydda utan att draken behöver någon större skötsel eller tillsyn.

I England är den mycket populär och rekommenderas av RSPB (Royal Society of Bird Protection). Draken används även i Sverige, bland annat över jordgubbsodlingar, samt över åkerfält med betande gäss och tranor.

Drakarna säljs av Allsopp Helikites i Hampshire: www.birdcontrol.net

På den amerikanska marknaden finns det en del olika typer av ballonger som kan hängas upp och användas på till exempel parkeringsplatser, flygplatser, broar och viadukter, trädgårdar, marinor och hamnar, fruktodlingar och odlingsfält.

"Evil Eye"- eller "Scare Eye"-ballonger

Dessa ballonger med påmålade ögon är 40 cm (Evil Eye) eller 60 cm (Scare Eye) höga och finns i tre grundfärger: gul, svart eller vit. Ballongerna säljs bland annat av Bird Barrier, Reed Joseph International Company och Network Bird Management.

"Terror Eyes" ballong

Terror Eyes är en 60 cm hög ballong eller boll med ögon runt om som mekaniskt förflyttar sig och skrämmer fåglarna. Fåglarna känner liksom att ögonen följer med dem. Ballongen pumpas upp och hängs över det område som man vill skydda.

Terror Eyes säljs bland annat av Bird X och Bird Guard.

Svenska återförsäljare:
Secronic
Ronny Carlsson:070-681 41 46
Motaväck
Gunnar Berg: 0220-71 61 00

Smällar och skott har visat sig fungera för att skrämma både gäss, svanar och tranor. Svanarna upplevs som mer svårskrämda än gäss och tranor. Likt andra skrämselåtgärder vänjer sig dock fåglarna även vid knallar relativt snabbt. 

Vid användning av gasolkanoner och andra objekt måste man tänka på att smällarna även kan störa eller skrämma människor och tamdjur. De bör därför inte användas i närhet av bebyggelse, ridskolor eller promenadstråk. Ibland finns kommunala föreskrifter som reglerar detta, till exempel i planlagda områden. Beroende på hur långt knallarna hörs, bör man även vidta försiktighet nära reservat, avledningsåkrar och andra störningskänsliga områden. Länsstyrelsen bör överväga om de ska avstå från att ge bidrag för användning av gasolkanoner i känsliga områden. 

Gasolkanoner

Gasolkanoner har med framgång prövats mot tranor och gäss. Skrämseleffekten av en gasolkanon täcker cirka 5–6 hektar. Kanonen kan programmeras efter önskat intervall. Den avlossar vanligtvis 3 skott per omgång och bör smälla minst tre omgångar per dag, dock ej nattetid. Under Viltskadecenters försök med gasolkanoner vid Kvismaren i Örebro län minskade antalet tranor på potatisfälten med 84 % efter uppsättningen av kanoner, jämfört med antalet tranor månaden innan. På åkrar utan kanoner ökade antalet fåglar med 106 % under samma tidsperiod. På senare tid har dock både tranor och gäss visat tillvänjning även till gasolkanoner i vissa områden. 

Gasolkanoner har visats ha en god skrämseleffekt på vitkindade gäss i Norge. Studien visade inte på någon tillvänjning, men risken för minskad effekt över tid är ändå något som påtalas i studien. 

Knallskott

Knallskott eller skrämselskott för hagelbössa och specialrevolver har använts i flera län. Skrämselskotten skjuts iväg för att sedan brisera 60–70 m bort. Signalpistolskott har använts för att skrämma bort gäss från flygplatser i Skottland och beskrivs som effektiva. 

Skott från signalpistoler har även i visat sig ha en god skrämseleffekt på vitkindade gäss i jordbrukslandskapet. En studie visar att hela fält kunde bli fria från gåsförekomst efter skrämsel. Metoden beskrivs dock som kostsam och både pistol och hagelbössa kräver innehavstillstånd från Polismyndigheten. 

Pyroteknik

Pyroteknik (vanliga fyrverkeriraketer) användes under flera år för att skrämma bort betande fåglar från åkrar med oskördad gröda på flera olika platser i landet. Erfarenheter visar att bäst effekt uppnås om raketen exploderar rakt ovanför fåglarna med både ljusblixtar och knall. 

Metoden uppskattades av lantbrukare, då den upplevdes som både enkel, billig och effektiv. Det har dock visat sig att metoden inte är förenlig med gällande regelverk från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSBFS 2019:1).

MSB arbetar under 2023 med att revidera föreskrifterna. Sannolikt kommer användning av CE-godkänd pyroteknik bli tillåtet i syfte att skrämma vilt, men enbart produkter som är framtagna för just detta ändamål. De nya föreskrifterna förväntas träda i kraft 1 januari 2024. 

"Hulken" är en uppblåsbar fågelskrämma, som samtidigt som den blåses upp ger ifrån sig ljud- och/eller ljussignaler. Anordningen består av en docka som blåses upp av en bilfläkt. Strömkällan är ett vanligt 12 V bilbatteri.

Hulken ligger hopvikt i en plastback och ställs ut på det fält som man vill skydda. Ett tidsrelä gör att Hulken kan blåsas upp inom ett visst tidsintervall mellan 1 till 30 minuter och även under olika tider på dygnet. Ett fulladdat batteri kan driva Hulken i 1-2 veckor beroende på inställningen.

Några återförsäljare av "Hulkar"

P. Lindberg

Viltskrämman

Det finns flera olika utrustningar på marknaden som syftar till att skrämma fåglar med olika slags ljud. Två exempel är ”BirdAlert” och ”Fieldguard”. Vissa avger ljud som inte har någon koppling till fåglarna, som smällar och sirener (som Fieldguard) medan andra har möjligheten att spela upp läten som fåglarna förknippar med fara (som BirdAlert).

Generellt brukar ljud med naturlig koppling till fåglarna ha en längre verkan, eftersom de inte vänjer sig vid dessa ljud lika lätt. En amerikansk studie har visat ett minskat antal kanadagäss i upp till fyra dagar när deras varningsläten spelades upp. En annan amerikansk studie visar att skrämsel där man kombinerat kanadagässens varningsläten med smällare minskade tiden som gässen spenderade på soja-, vall-, majs- och alfalfafält med upp till 96 %. Båda studierna visade dock en snabb tillvänjning och i vissa fall fungerade skrämselskott bättre. Även i Sverige har dessa ljudskrämmor upplevts ha väldigt olika effekt av de länsstyrelser som använt dem.

Laser är en metod som ännu inte använts i stor utsträckning i Sverige. Laser har i flera studier visat sig vara effektivt för att skrämma gäss på flygplatser, övernattningsplatser och på fält. Åtgärden fungerar bäst vid dåliga ljusförhållanden, vilket kan begränsa användningen. Metoden är tyst och lämpar sig i områden där det finns risk att störa övrigt djurliv och människor. I de studier som finns på laser har handhållen utrustning använts. Den som hanterar laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4 måste ha tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Liksom för andra åtgärder där man aktivt måste åka ut till fälten för att skrämma så kan användandet av laser bli både tids- och kostnadskrävande. I en studie i Danmark krävdes så många upprepningar för att hålla vitkindade gäss och prutgäss borta över tid, att kostnaden för skrämseln blev dyrare än de förväntade skillnaderna i skador. Det finns även en finsk studie som jämför knallskott, en gående person och laser vid skrämsel av vitkindade gäss. Den studien visar att laser verkar ha sämre effekt än de två andra metoderna på våren (då laser användes återvände de skrämda GPS-gässen med 79 % sannolikhet). På hösten hade laser samma effekt som de två andra metoderna (62 % sannolikhet att gässen återvände då laser användes).

Laser n kan skada ögon och ska aldrig riktas mot själva fåglarna, utan mot marken i anslutning till fågelflockarna.

Den "fridfulla pyramidformade fågelskrämman" ("The peaceful pyramide birdscarer") har visat sig ha en utomordentlig och långvarig skrämseleffekt på odlingsfält, ensam eller som komplement till en gasolkanon (ref).

Den roterande, trekantiga, spegelpyramiden är 12 cm hög. Under spegelanordningen döljs motorn som drivs av ett 12 V bilbatteri. Batteriet hålls skyddat mot väta av en upp-och-nedvänd plasttunna.

Speglarnas vinkling kastar reflexer snett uppåt och skrämmer därmed de fåglar som flyger in mot ett fält.

Pyramiderna används också på andra ställen, till exempel vid flygplatser, i större byggnader som flyghangarer, lagerlokaler, på oljeplattformar, transformatoranläggningar, hamnar och marinor.

Spegelreflexpyramiden säljs av Peaceful Pyramid Birdscarers.

Vindsnurran används för att skrämma bort fåglar från till exempel potatisfält och liggsäd. Den har modifierats från en reklamanordning, en så kallad trottoarpratare, som ofta används utanför kiosker, bensinstationer och liknande. Anordningen är ca 1 m hög och monteras med ett spetsförsett spjut som trampas ned i marken. Snurran är kullagrad i markfästet.

Om den förses med en "självlysande" folie (röd på ena sidan och gul på den andra) kan den synas på flera kilometers avstånd på ett öppet fält.

Beläggning på snurran kan även göras reflekterande och förses
med en rovfågelssilhuett.
Det är också vanligt att den förses med en reflekterande metallbåge som sätts fast på toppen av snurran (se bild).

Reklamsnurror kan köpas hos Reklam som Syns AB i Enköping, tel: 0171-44 26 88.

Att använda fågelattrapper för att skrämma fåglar kan vara effektivt. Småfåglar, duvor, trutar och kråkfåglar blir skrämda när de ser en siluett av en rovfågel. Speciellt om de uppfattar en rörelse i siluetten. Även sittande ugglor kan störa fåglar men kan också många gånger ha motsatt effekt, det vill säga att kråkor och skator dras till dem och mobbar "attrappen" i tron att det ska kunna jaga bort fågeln från omgivningen.

Ugglor

I de flesta jaktbutiker finns det uvbulvaner att köpa. De är i regel gjorda av plast, och några modeller har vingar som kan röras genom att man drar i ett snöre. Uvbulvanerna används ofta för att locka kråkor till att komma fram och attackera uven. Vill du inte ha fler kråkor, så är dock bulvanen ingen bra metod. Däremot kan det fungera bättre mot andra fåglar.

Uvbulvaner används bland annat på fritidsbåtar i marinor och hamnar för att hålla bort måsfåglar. Effektiviteten är dock osäker. Priset på en uvbulvan ligger på ca 500 kr, exklusive frakt.

I Nordamerika finns Prowler Owl, en uvliknande
attrapp som härmar en flygande uggla.

Rovfåglar

Siluetter av flygande rovfåglar är avskräckande, speciellt om de liknar någon större rovfågel som svävar på hög höjd redo för attack. I Nordamerika saluförs två rovfågelsdrakar, den ena föreställande en fiskgjuse och den andra föreställande en vithövdad havsörn.

Drakarna är tredimensionella och flyger hotfullt från enstolpe. Vingarna rör sig i "flykten". Materialet i draken är vattentätt och vindtåligt. Fyrfärgstryck som motstår solljusblekning.