Mer om skador på gröda

Genom att fåglarna koncentreras på populära rast- och häckningslokaler kan skadorna i vissa områden bli mycket omfattande. De rapporterade skadorna orsakas framförallt av trana, grågås, vitkindad gås, bläsgås och sädgås, samt i mindre utsträckning av kanadagås och sångsvan.

Trana, sångsvan, vitkindad gås är helt fredade från allmän jakt i hela Sverige, medan sädgås och bläsgås får jagas under en begränsad period i de södra länen (bläsgås i Skåne, sädgås i Blekinge och Skåne). För de fredade arterna kan man ansöka om ersättning för uppkomna skador och även bidrag för förebyggande åtgärder. För grågås, som inte är fredad från allmän jakt, kan man på de flesta håll i landet erhålla bidrag för förebyggande åtgärder, men i särskilda fall även få ersättning för uppkomna skador.

Hur ser skadorna ut?

Sverige är ett avlångt land som sträcker sig drygt 150 mil i nord-sydlig riktning, vilket medför stora variationer i klimatförhållanden. Klimatet avgör naturligtvis vilka grödor som kan odlas, och detta medför i sin tur att skadorna ser olika ut i olika delar av landet. Generellt kan man säga att skadorna är mer eller mindre säsongsberoende och varierar dels i takt med grödornas utveckling, dels med hur fåglarna uppträder inom ett område.

I takt med en kraftig ökning av framför allt antalet tranor och grågäss i jordbruksområden de senaste 15 åren, har även antalet anmälda skador som fåglarna orsakat ökat. Ersättningen för skador på gröda i landet ligger för närvarande på omkring 2 miljoner kronor årligen, men mörkertalet är antagligen mycket stort eftersom många brukare inte rapporterar de skador de får.

Skador på säd

Under tidig vår gör fåglarna mest skada på nysådda korn- och vetefält genom att äta upp utsädet (tranor) eller beta av de nyuppkomna plantorna (gäss). Havre och råg verkar fåglarna inte tycka om något vidare. Skador kan även uppstå genom att de späda plantorna trampas ned. Under sommaren och hösten händer det ibland att både tranor och gäss trampar ner och äter såväl omogen som mogen säd. Detta kan framför allt vara ett problem när den mogna säden av någon anledning ligger ner, till exempel efter ett kraftigt regn. Fåglarna kan då komma åt sädeskornen genom att landningsplatser skapas i fälten. Under hösten kan fåglarna göra skada på höstsådda grödor. Skadorna liknar dem som förekommer under våren.

Skador på potatis

Skador på potatisfält orsakas framför allt av tranor. Från det att potatisen sätts tills de gröna plantorna kommit upp ca 20 cm, går tranorna ofta på fälten och gräver eller rycker upp sättpotatisen. Ibland äts emellertid inte sättpotatisen upp av tranorna även om den plockas fram. Vid sådana tillfällen letar fåglarna antagligen efter annan föda som de kommer åt genom att gräva i jorden, till exempel daggmask eller insekter. Även små, nybildade potatisar plockas ibland upp och äts. Under hösten intresserar sig tranorna åter för potatisen, som då ofta bökas upp när blasten dödats inför skörden. Liksom tidigare under säsongen äter de inte alltid potatisarna, men dessa blir exponerade för ljus, vilket gör dem gröna och oanvändbara.

Skador på vallodlingar

På vallodlingar kan fåglarna göra två typer av skada i princip under hela säsongen. Dels betar framför allt grågäss ibland ner den odlade grödan väldigt hårt, dels smutsar fåglarnas spillning ner vallarna, vilket kan ge sämre kvalitet på den gröda som tas tillvara som foder. Det finns en oro bland brukare att större mängder spillning i ensileringsprocessen ökar risken för spridning av salmonella och andra sjukdomsalstrande mikroorganismer. Även om man inte hittat någon koppling mellan fåglarnas spillning och salmonella, finns det ändå en allmän risk för försämrad foderhygien och kvalitet.

Skador på andra grödor

Det händer att fåglarna gör skada även på andra grödor. Framför allt under hösten kan de ge sig på morötter, ärtor och sockerbetor. Detta kan lokalt orsaka skador som är dyra att ersätta. Eftersom arealen av dessa grödor generellt är relativt liten, är emellertid problemet totalt sett inte lika omfattande som för spannmål och potatis. Framför allt sångsvanar kan dessutom ibland beta ner höstraps så att det påverkar plantornas tillväxt under påföljande vår. Detta är dock, åtminstone än så länge, ett ganska litet problem totalt sett.