Storfågelkunskap: Grågås

Grågås Anser anser

Fältkännetecken

En av de största gåsarterna tillsammans med sädgås och kanadagås. Ser stor och tung ut med grov hals, stort huvud och stor skär näbb. Även i flykten framträder det stora huvudet och den kraftiga näbben. I flykten lyser den främre vingovansidan kontrasterande silvergrå mot mörkare bakre vinge. På sittande fåglar kan man även observera skära ben.

Foto: Johan Månsson

Biologi

Gråsgässen häckar i Sverige och föredrar grunda näringsrika slättsjöar, men återfinns även längs kusterna och i näringsfattiga sjöar.

De kan häcka redan vid två års ålder och få relativt stora kullar (4–10 ungar). Gässlingarna kläcks efter ca 28 dagar och är flygfärdiga efter ytterligare 50–60 dygn. Både hanen och honan tar hand om ungarna.

Efter kläckningen förs ungarna till stränder med bra bete. Kullarna kan både simma och vandra för att nå bra betesförhållanden. Ofta ser man att gässlingarna från flera kullar samlas i stora unggrupper, där vuxna fåglar hjälps åt att vaka efter faror.

De vuxna fåglarna byter fjäderdräkt (ruggar) i samband med häckning och tappar då flygförmågan. När ungarna blivit flygga samlas grågässen i närheten av häckningslokalerna och större flockar kan bildas under sensommaren.

Grågässen anländer generellt till Sverige i mars och är normalt kvar till oktober. De övervintrar framförallt i västra och sydvästra Europa, men under milda vintrar även i  södra Sverige i allt större antal. Hela familjen flyttar söderut tillsammans, ofta i större flockar.

De äter många olika typer av vegetabilisk föda och är speciellt förtjusta i att beta gräs på vallodlingar.

Förutom att häckande fåglar kan koncentreras till jordbruksområden, samlas ett stort antal grågäss när de ruggar under sommaren. Antalet kan då på vissa ställen, till exempel vid Hornborgasjön i Västergötland, uppgå till över 20 000 individer.

Populationsutveckling

Antalet grågäss har ökat kraftigt de senaste 30 åren. Antalet övervintrande grågäss i södra Sverige har också ökat. Flest antal grågäss har räknats in i september under den nationella inventeringen som genomförs årligen i september–oktober.

Under åren 2008–2016 räknades mellan 160 000–225 000 grågäss in i Sverige under september.

Septemberindex för grågås i Sverige 1984–2020. Källa: Svensk Fågeltaxering, Lunds Universitet

Grågåsens utbredning i Sverige enligt inventeringarna i september 2019 och januari 2020. Källa: Svensk Fågeltaxering, Lunds Universitet

Skador

Grågäss gör främst skada på vall, bete, korn och höstvete. Tillsammans utgjorde dessa grödor 67 % av besiktigade skador under åren 1995–2013.

Fördelning av antal skadebesiktningar på olika grödor där grågås observerats som skadegörare (både artrena och blandade flockar). Besiktningarna är utförda 1995–2013. Källa: Rovdjursforum.