Kontaktinformation
maria.levin@slu.se, 0581-69 73 35
Den vitkindade gåsen är betydligt mindre än kanadagåsen, men endast något större än prutgåsen. Huvudet är mestadels vitt med en svart tygel mellan näbb och öga. Grundtonerna är grå och vita, vilket skiljer sig från kanadagåsens varmare färgskiftningar. Undersidan av kroppen är gråvit, medan ovansidan är grå med svart tvärbandning. Halsen och bröstet är svarta, vilket skapar en skarp kontrast till den ljusa buken. I flykten upplevs halsen något längre och smalare och huvudet något mer tydligt avsatt hos den vitkindade gåsen jämfört med prutgåsen. Näbben är liten och ”smälter” samman med huvudet.
Den vitkindade gåsen häckar främst vid klippiga kuster och branta sluttningar i högarktiska områden på östra Grönland, Spetsbergen och Novaja Zemlja i ryska Ishavet. Sedan mitten av 1970-talet häckar den även på gräsbevuxna öar och stränder längs Östersjön och på senare tid även på flera inlandslokaler i Sverige.
De vitkindade gässen äter i huvudsak vegetabilisk föda, vilket inkluderar gröda som odlas i jordbruksområden.
Honan lägger i regel 4–5 ägg som ruvas i ca 25 dagar. Ungarna blir flygga efter ca 40 dagar. Hela familjen flyttar söderut tillsammans. Vitkindade gäss häckar i allmänhet första gången vid tre års ålder.
Under vårflyttningen i maj och höstflyttningen i oktober rastar ibland stora mängder vitkindade gäss i södra och sydöstra Sverige, framför allt på Öland och Gotland. De vitkindade gässen övervintrar i kustnära, gräsbevuxna områden och på strandängar i nordvästra Europa, framför allt i Holland, men även i Storbritannien.
En kraftig ökning har skett i de populationer av vitkindad gås som övervintrar i Europa under de senaste 40 åren. I Sverige räknades mellan 150 000–300 000 vitkindade gäss i Sverige under oktober vid den nationella gåsräkningen 2014–2016.
Oktoberindex för vitkindad gås i Sverige 1976–2020. Källa: Svensk Fågeltaxering, Lunds Universitet
Vitkindade gåsens utbredning i Sverige enligt inventeringarna i oktober 2019 och januari 2020. Källa: Svensk Fågeltaxering, Lunds Universitet
Vitkindade gäss orsakar framförallt skador på vall, beten och korn. Tillsammans utgjorde dessa grödor 71 % av de besiktigade skadorna åren 1995–2013.
Fördelning av antal skadebesiktningar på olika grödor där vitkindade gäss observerats som skadegörare (både artrena och blandade flockar). Besiktningarna är utförda 1995–2013. Källa Rovdjursforum
maria.levin@slu.se, 0581-69 73 35
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling, årsrapport för 2020 LU (pdf)
Bilaga till Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2020: Gåsinventeringarna (pdf)
Nyhet från Naturvårdsverket 2023-11-09:
Allt fler vilda gäss i Sverige - men kanadagåsen är ovanligare än du tror