Här finns några utdrag från några pressmeddelende som jag har skrivit om min forskning. Klicka länkarna för hela texten.
Förändringar i den biologiska mångfalden
Fler arter inte nödvändigtvis en framgång för biologisk mångfald
Människorna förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande resultat? Egentligen inte. Men det kan vara kris för biologisk mångfald samtidigt även om antalet arter ökar lokalt.
Varmare klimat och krympande arealer är samverkande hot mot naturbetesmarkernas flora
Forskare har undersökt hur svenska växter har reagerat på de förändringar som har skett under de senaste 60 åren. De visar att kombinationen av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att många arter har minskat sin utbredning.
Historiska kartor avslöjar vad som gått förlorat i landskapet
De senaste 50–70 åren har landskapet i Sverige blivit allt mer enahanda. Framförallt har de artrika gräsmarkerna minskat kraftigt. Med hjälp av tusentals historiska kartor har forskare gjort den hittills största analysen som visar hur markanvändningen förändrats över tid och vad det har lett till.
Storväxta blommor klarar sig bäst i förändrad skärgårdsmiljö
För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie.
Så svarar svensk natur på klimatförändringar
Det svenska klimatet blir varmare och blötare. Nu visar en studie hur växtligheten har reagerat på förändringarna. Med hjälp av historiska data har forskarna sett att floran i ökande grad består av arter som gynnas av de nya förhållanden.
Historiska böcker visar att blomningstiderna förändrats under de senaste 200 åren på grund av klimatförändringarna
SLU:forskaren Alistair Auffret kom på ett nytt sätt att följa hur blomningen har påverkats av den globala uppvärmningen. Han letade upp floror från slutet av 1700-talet till 2018 som inkluderade blomningstider. I snitt visade flororna en förlängning i blomsäsongen med nästan fyra veckor över de 220 åren. Artikel i Svenska Dagbladet.
Fröspridning i tid och rum
Fröbanker i jorden skyddar inte floran från klimatförändringar
Växter har utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras. En ny studie visar att en vanlig strategi – att lagra frön i jorden i väntan på bättre tider – förmodligen inte kommer att rädda floran från den pågående klimatuppvärmningen.
Människan en effektiv fröspridare i växternas tjänst
Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden
Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.
Landskapets minne ger nytt hopp för Sveriges naturbestånd
Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel presenterar forskare resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
